Över näktergalens golv av Lian Hearn

Det här är en trilogi som numera består av 5 delar eftersom det kommit både en sequel och en prequel. På baksidan av boken står det att ”Om man inte fängslas av Över näktergalens golv har man så lite sinne för det fantastiska i livet att man förmodligen kommer att drabbas av någon bristsjukdom.” Och det är klart att man känner pressen på sig efter ett sådant konstaterande.

Pojken Takeos by skövlas och människorna mördas, men han själv räddas av den unge herremannen Otori Shigeru. Han tar med sig honom till sitt hem där han får lära sig utveckla förmågor som han inte ens visste att han hade. Han upptäcker förmågor som legat dolda inom honom och som är en del av arvet från det legendariska Släktet.

Det är verkligen en fantastisk bok, men ändå är det något som saknas. Så fort jag läser i boken fängslas jag och läser med stor spänning. Men så fort jag lägger ifrån mig boken glömmer jag vad den handlar om och det är segt och svårt att komma in i boken igen. Den griper inte tag i mig direkt utan kräver total koncentration. Därför tvivlar jag på att jag någonsin kommer att läsa de följande delarna. Det känns som om den här boken räckte bra för mig. Jag har fått en inblick i världen och det räcker för att i alla fall stilla nyfikenheten. Kanske är det faktiskt så att jag kommer att drabbas av någon bristsjukdom i framtiden som baksidan av boken säger.

Den gamle och havet av Ernest Hemingway

Det här är ytterligare en bok ur Expressens klassikerutgåva. Och jag har faktiskt aldrig läst den här tidigare, men tänkt flera gånger.

Santiago är en gammal ensam man som legat ute på havet i 84 dagar utan att få en enda fisk. Dag 85 får han äntligen en jättefisk på kroken, en stor svärdfisk och kampen om att få med den in i land börjar. På väg in mot land attackeras båten av hajar som vil äta upp den stora fisken som hänger på sidan av båten. Det blir en lång och svår kamp för att rädda fisken från att bli uppäten.

Att en bok som bara handlar om kampen om en fisk kan vara så spännande. Jag lever mig in i kampen och kan inte släppa boken ifrån mig även om den ju egentligen inte handlar om något speciellt. Det visar ju på att förmågan att berätta en historia är större än själva berättelsen i sig.

Heartland; Efter stormen av Lauren Brooke

Jag har inte läst hästböcker på åratal men fick för mig att jag skulle kolla in utbudet för dagens hästtjejer (och killar). Många av de böcker som jag själv läste finns ju inte längre kvar och jag har faktiskt ingen aning om vad dagens hästtjejer läser. Enligt skolans litteraturpedagog är Heartland-serien mycket omtyckt. Tyvärr fanns inte första delen inne så jag fick hoppa på andra boken direkt.

Serien handlar om gården Heartland där de tar hand om hästar som är svårhanterade. På Heartland lär man dem att bli trygga och stabila med människor igen. I första delen råkade mamman och 15-åriga dottern Amy ut för en svår olycka med hästtransport och allt och mamman dog. I andra boken är det bara några veckor efter kraschen och vuxna storasystern Lou har kommit hem till gården för att hjälpa till. Amy, Lou och morfadern försöker tillsammans sköta gården som lider av ekonomiska problem. Dessutom har de Spartan på gården, hästen som stod i hästtransporten vid olyckan. Han har blivit djupt skärrad av olyckan och anfaller Amy så fort han får chansen. Han skyller olyckan på henne. Alla de andra vill avliva hästen eftersom han är farlig, men Amy vill jobba med honom och få honom stabil igen.

Som vuxen blir jag helt knäpp på karaktärerna. 15-åriga Amy sköter hela gården, tar helt själv hand om de allra farligaste hästarna och sörjer sin mamma kanske några dagar bara. Hon vet tom vad som är bäst för sin vuxna storasyster och att hennes pojkvän inte är rätt för henne. Hon är en allvetare helt enkelt. Dessutom tar hon ut livsfarliga hästar i paddocken, släpper dem lösa och vänder ryggen till. Och halleluja – efter bara några minuter får hon kontakt med dem och sen är de friska! Jag blir nästan mörkrädd av den här boken och vad den lär ut.

Som ungdom tycker man säkert om boken. Här är det ju ungdomarna som kan allt och vet allt och de vuxna gör fel precis hela tiden. Dessutom lyckas ju Amy med allt och får Spartan frisk och tom tävlingsklar. Han vinner ju tom sin allra första tävling någonsin. Och hon har ju rätt ang systerns pojkvän och de gör slut. Kan det bli bättre?

Jag vet inte om böckerna jag läste som liten var likadana. Det var de säkert. Där fanns säkert farliga hästar som hanterades på nolltid av tonåringar. Jag kommer inte ihåg om man insåg att det inte funkar så i verkliga livet. Jag hoppas att man gjorde det.

Nä, jag vill inte läsa fler delar ur den här serien. Jag ska nog testa någon annan serie istället, som tex King of Sunset. Det måste väl finnas någon hästbok därute som kan vara både trovärdig och spännande? Någon som har några tips?

Lästa böcker 2007

I år har det blivit 59 böcker, förutom de halvlästa jag har liggande här hemma i diverse högar… 🙂 Jag hade som mål att läsa 50 böcker så jag är väldigt nöjd med resultatet. Nästa år blir det dock kanske färre böcker. Jag kommer ju att studera spanska också nästa år så det kommer säkert att ta upp en hel del av min forna lästid. Dessutom har jag flera andra tidskrävande intressen. Jag är ju hos hästen varje dag och på gymmet 2-3 dagar i veckan. Det tar en hel del av min tid. Och jag vill gärna hinna umgås en del med älsklingen, fota, gå långpromenader samt se film. Sen blir det liksom inte så mycket mer tid över…

Böckerna står i den ordning som jag har läst dem. De första böckerna läste jag innan jag startade den här bloggen och när jag väl startat den skrev jag inte alltid om böckerna jag läste. Numera skriver jag om alla böcker, men det gjorde jag inte i början och därför finns det inga länkar på de böckerna.

Om man ska kolla lite på statistik så är 42 av böckerna skrivna av kvinnor (71%) och 17 av män (29%). Det är inget medvetet val, men det kanske ändå säger något om vilken typ av litteratur jag läser. Många av böckerna har jag fått rekommenderat via bokbloggar så det är nog mer rekommenderad litteratur än jag brukar läsa. Det är även mycket ungdomsböcker och det är i och för sig inget nytt men kanske fler än vanligt. Jag tycker att det har varit ett ovanligt bra bokår i år. Väldigt få riktiga bottennapp och många nya favoriter. Kanske är det så tack vare alla braiga tips jag fått från er bokbloggare därute? 🙂

Lässkörd 2007:

1. Ett fönster i New York – Ethan Hawke
2. En god människa – Nick Hornby
3. Gåtornas palats – Dan Brown
4. (O)planerat bröllop – Bali Rai
5. Svart som natten – Ann Cleeves
6. Kalla det vad fan du vill – Marjaneh Bakhtiari
7. Ingen behöver veta – Christina Wahldén
8. Byt liv med mig – Adele Park
9. Dödens kemi – Simon Beckett
10. Extremt högt och otroligt nära – Jonathan Safran Foer
11. Heartbreak Hotel – Jill Marie Landis
12. Hjärtans fröjd – Per Nilsson
13. Flickan utan röst – Colleen McCullough
14. Kidnappad – Danielle Steel
15. På andra sidan Venus – Elisabeth Andersson
16. Olivia Joules fria fantasier – Helen Fielding
17. Vackra lögner – Lisa Unger
18. Röda vita rosen – Mariette Glodeck
19. Jenny S – Denise Rudberg
20. Harry Potter och fången från Azkaban – J.K. Rowling
21. Harry Potter och den flammande bägaren – J.K. Rowling
22. Ingen dans på rosor – Hannah Green
23. Onåd – J.M. Coetzee
24. Efter kraschen tog jag mig samman, bredde ut mina vingar och flög iväg – Joyce Carol Oates
25. En andra chans – Danielle Steel
26. Det finns annan frukt än apelsiner – Jeanette Winterson
27. Harry Potter och Fenixorden – J.K. Rowling
28. Harry Potter och halvblodsprinsen – J.K. Rowling
29. Harry Potter and the Deathly Hallows – J.K. Rowling
30. Häxa – Celia Rees
31. Allt för min syster – Jodi Picoult
32. Linas kvällsbok – Emma Hamberg
33. Linas kvällsbok 2 – Emma Hamberg
34. Häxa – bortom tiden – Celia Rees
35. Krönika om ett förebådat dödsfall – Gabriel García Márquez
36. P. S Jag älskar dig – Cecilia Ahern
37. Amberville – Tim Davys
38. Tron på ett mirakel – Nicholas Sparks
39. The return of hjärtans fröjd – Per Nilsson
40. Vi som ser på – Johan Unenge
41. Stor i käften – Joyce Carol Oates
42. Fågelbovägen 32 – Sara Kadefors
43. Fem personer du möter i himlen – Mitch Albom
44. Marley och jag: livet och kärleken med världens värsta hund – John Grogan
45. Lilis bok – Valérie Dayre
46. Knappt lovlig – Katarina von Bredow
47. Där regnbågen slutar – Cecelia Ahern
48. Den sista shamanen – Barbara Wood
49. Vindarnas ö – Elisabet Nemert
50. En liten chock – Johanna Lindbäck
51. Bryta om – Åsa Anderberg Strollo
52. Den vita liljan – Elisabet Nemert
53. Systrar i jeans, fjärde sommaren – Ann Brashares
54. Ska vi slå vad? – Jennifer Crusie
55. Goodnight Nobody – Jennifer Weiner
56. Möss och människor – John Steinbeck
57. Över näktergalens golv – Lian Hearn
58. Heartland; Efter stormen – Lauren Brooke
59. Den gamle och havet – Ernest Hemingway

Möss och människor av John Steinbeck

Ingen bokintresserad kan väl ha missat att Expressen har en medföljande klassiker varje tisdag, för 59 kr. Jag hängde på att börja samla av bara farten. Och har man väl börjat är man fast.

Jag inledde i alla fall läsningen med Möss och människor, en bok som jag har läst tidigare men för evigheters evigheter sen. Tyvärr kommer jag inte ihåg vad jag tyckte om boken som tonåring så jag kan inte riktigt jämföra, annars hade det varit intressant att göra. Den här läsningen fascineras jag i alla fall över att i stort sett hela boken är uppbyggd på dialog. Det är rätt häftigt. Det kan lätt bli pratigt och överflödigt med en massa dialog, men här är det bara intressant. Och även om jag redan innan visste hur boken slutar kunde jag inte låta bli att hoppas att det skulle hända något som gjorde att slutet blev annorlunda. Att Lennie skulle få sina kaniner till slut.

Det ska bli fler klassiker framöver. Jag har så mycket annat på att-läsa-listan att de här böckerna bara har ställts rakt in i bokhyllan. En till innan nyår blir det i alla fall. Nästa år får bli ett läsår i klassikernas tecken.

Goodnight Nobody av Jennifer Weiner

Den här boken är den första boken i Ninas English Book Club. Jag är verkligen ute i sista minuten för den skulle vara färdigläst under hösten och nästa bok har redan föreslagits… Men jag måste ha tidspress på mig för att göra saker. Om jag har gott om tid drar jag bara ut på det länge istället. Och jag klarade ju faktiskt tidsgränsen med några dagar till godo! 🙂

Kate är en amerikansk hemmafru som har gått från trendigt liv i New York till mammaliv i förorten. Hon är rätt trött på sin händelselösa tillvaro och saknar livet i New York. Dessutom tycker hon att hon är långt ifrån alla andra perfekta hemmafruar och deras lika perfekta barn, som tagna ur Desperate Housewives hela bunten. När hon hittar en av sina grannar brutalt mördad i köket börjar hon en egen undersökning. Vem kan ha velat döda en hemmafru?

Vi får följa Kate under hennes undersökning och i livet hon levde innan hon blev hemmafru. En del saker blir jag helt nipprig på, som att hon inte tar tag i sitt liv utan bara gnäller och skyller ifrån sig. Och allvarligt talat – hur kan man gå och gifta sig med någon man inte älskar? Och hur kan man gå omkring och vara så otroligt kär i en man som hon aldrig haft ett förhållnade med? Efter så många år? Jag kan verkligen inte förstå den här tjejen.

Boken är ok, men inte mer. Ibland är det kanske lite spännande och det kommer fram en del intressant saker i hennes undersökning. Men när man lägger ifrån sig boken är karaktärerna redan borta ur huvudet och handlingen känns över för länge sen. Det finns ingen saknad alls. Det här måste vara en av hennes sämre böcker för hon har ju även skrivit In Her Shoes. Jag har boken här hemma men har inte läst den än. Däremot har jag sett filmen och den gillade jag mycket. Jennifer Weiner kan nog bättre än så här så hon ska få en ny chans av mig. Hon har dessutom väldigt bra service för bokklubbar som har valt hennes böcker att läsa. Klicka på länken så kommer du till en massa FAQ, kan lyssna och läsa på utdrag ur hennes böcker osv.

Ska vi slå vad? av Jennifer Crusie

Det här är den första boken jag som jag har läst av Jennifer Crusie och det var faktiskt en trevlig ny bekantskap. Jag ville ha något väldigt lättläst och lättsmält som inte krävde någon större ansträngning att läsa och det verkade stämma in bra på den här boken.

Min blir dumpad på krogen av sin pojkvän David eftersom hon vägrar ha sex med honom. En kort stund därefter råkar hon höra honom slå vad med den ursnygge Cal. David slår vad om att han inte kan få med Min ut på middag samma kväll och att han inte kan få henne i säng inom en månad. Cal vägrar gå med på det sistnämnda, något som Min inte uppfattar. För henne är vadet en toppengrej. Hennes syster ska gifta sig om 3 veckor och hon har ingen dejt. Om hon tackar ja till Cal när han bjuder henne på middag kan hon hålla honom på kroken ända tills bröllopet eftersom han ju vill vinna vadet. Efter det kan hon dumpa honom utan att bry sig mer om saken.

Ja, det låter väldigt förutsägbart och det är det också. Min är lite överviktig och väldigt bitsk och bestämmer sig för att göra Cals tillvaro så svår som möjlig. Cal är übersnygg och får alltid alla tjejer han vill ha och förstår inte alls varför den där Min är så arg på honom hela tiden. Han vet inte att hon hört vadet.

Boken är faktiskt riktigt rolig. Dialogen är snabb och väldigt träffande. Det händer en hel del kul saker som man skrattar högt åt. Det är perfekt förströelse när man vill ha något lite lagom att läsa. Gillar man chicklit är den här boken ett bra tips.

Systrar i jeans – fjärde sommaren av Ann Brashares

Det här är fjärde och sista boken i den fantastiska serien om vännerna Bridget, Lena, Carmen och Tibby och deras magiska jeans.

Vännerna bor numera långt ifrån varandra eftersom de studerar eller jobbar på annan ort. Det blir allt svårare att hitta tid att träffas tillsammans alla fyra. De har fortfarande tät mailkontakt och telefonkontakt, men det var länge sedan de sågs tillsammans hela gänget.

Det här är en härlig och mysig serie om vänskap och om allt som en tonårstjej går igenom. Eftersom serien innehåller 4 böcker som alla utspelar sig om somrarna får man också följa de olika tonårsbekymmar som en tjej i de åldrarna går igenom. Perfekt läsning för tonårstjejer som känner igen sig, men även för äldre som kanske har glömt hur det var att vara tonårstjej eller som själv helt enkelt kan minnas tillbaka till sin egen ungdomstid. Kort sagt har den något för alla. De fyra tjejerna i boken är alla väldigt olika personligheter med olika typer av bekymmer men de har en stark vänskap som binder dem samman.

Har ni inte läst en enda av de här böckerna kan jag varmt rekommendera det. Jag har kastat mig över alla delar så fort de kommit och jag har aldrig blivit besviken. Jag sörjer lite att serien nu är slut och att jag inte får följa tjejerna mer. Och strunta förresten att se filmen som är baserad på böckerna. Den har inget av den charm och stämning som är så speciell för de här böckerna.

Den vita liljan av Elisabet Nemert

Det här är den andra boken jag har läst av Elisabet Nemert. Nyligen läste jag Vindarnas ö, som jag tyckte väldigt mycket om. På bokmässan köpte jag Den vita liljan för bara 25 kr eftersom jag hade hört av andra att Nemert skriver bra historiska böcker.

Den vita liljan utspelar sig under 1400-talet, främst på Sicilien. Boken handlar om Catherina vars mor dör vid hennes födsel. Hennes far är en grym och hård man som många fruktar, inklusive hans egna hustru. När hon dör låter han sin bror Antonio och hans fru Anna ta hand om Catherina. För Catherinas far är det bara söner som räknas och det har han redan tre. Catherinas liv går smärtfitt och lyckligt fram tills den dag hennes far bestämmer sig för att gifta bort henne till en grym och elak man, enbart för hans fina släkts skull.

Boken fokuseras helt på denna Catherina som är otroligt vacker och en mästare på att måla, fäkta och rida. Alla som möter henne påverkas av hennes skönhet och styrka och hon ändrar folks liv till det bättre vart hon än kommer. Hon har en stryka som kvinnor på den tiden inte skulle ha.

Ja, ni hör kanske hur smetigt det låter. De första 200 sidorna var ok, men de sista 50 fick jag skumma mig igenom för jag höll på att kräkas på hur braaa allting blev och underbaaar denna Catherina är och bla. bla. bla. Jag är superbesviken för Nemerts andra bok tyckte jag bra om och jag hade stora förväntningar på den här boken. Men det känns som en Harlequinbok light. Usch. Någon liknade den här boken vid Påven Johanna Av Donna Woolfolk Cross och det är verkligen att häda. Det är en fantastisk bok, det är inte Den vita liljan.

Jag ska ge Nemert en chans till. Hennes debut Bortom Stjärnan ska vara bra, enligt vad jag har hört.

Bryta om av Åsa Anderberg Strollo

Vilken bok! Jag kan inte släppa den ifrån mig trots att jag mår både psykiskt och fysiskt dåligt av att läsa den. Jag får dåligt samvete varje gång jag pausar i läsningen för att äta något eftersom huvudpersonen inte har samma möjlighet. Jag inser att jag inte ska gnälla över att jag ligger hemma däckad i influensa. Det finns andra som har det värre. Jag kan inte klaga.

Minna är 16 år och ska precis börja gymnasiet, en ny chans för henne. Hela sommaren har hon bott ensam i lägenheten tillsammans med sin till-och-från pojkvän som bor hos henne eftersom han saknar familj. Hennes mamma är psykiskt sjuk och inlagd på sjukhus och hennes pappa som lämnade dem när Minna var 5 år, bor med sin nya familj – fru och två barn, inte långt därifrån. Men inte ens han vet vilken misär Minna lever i. För Minna har ett ansvar. För mamma. Inget ska få hända henne och hon klarar sig inte utan Minna. Men hela sommaren har hon bott själv, stulit mat för att överleva och tagit hand om allt hemma.

Men så kommer hösten och Minna ser fram emot att komma till en ny skola där hon kan låtsas vara någon annan och där hon får mat i skolan varje dag. Till sin stora sorg hamnar hon i samma klass med en tjej från förra skolan, Emma ”Miss Perfect” Larsson. Och mitt i allt kommer dessutom mamma tillbaka till lägenheten och kräver uppmärksamhet och omvårdnad. Det är inte så lätt att kämpa för överlevnad, hålla fasaden och betygen uppe i skolan och samtidigt oroa sig över sin mamma.

Det är en oerhört stark bok och olik allt annat jag har läst tidigare. Eftersom den utspelar sig i Stockholm känns den så nära inpå. Man kan inte riktigt slå obehagskänslan ifrån sig. Att det finns folk som har det så här. Hon är bara 16 år men har redan sett och hört mer än många gör under ett helt liv. Trots den mörka handlingen är den också ljus. Det är en bok om överlevnad.

Åsa Anderberg Strollo är nominerad till årets Augustpris , i klassen Årets svenska barn- och ungdomsbok, som delas ut idag. Jag håller tummarna för att hon ska vinna det. Och ni som inte har läst den här boken – gör det!

En liten chock av Johanna Lindbäck

Ingen kan väl ha missat att en av Bokhororna – Johanna Lindbäck, har gett ut en bok? Om så ändå är fallet kan jag tipsa om den här och nu. Jag lånade hem den från skolbiblioteket igår, tack och lov eftersom det visade sig bli mycket läsning i helgen. Och det visade sig vara perfekt läsning just nu.

Gustav går i trean på gymnasiet och bor med sin amerikanska pappa Jack efter att mamman gått bort. Hans stora önskan är att smälta in och vara precis som alla andra, vilket inte är alldeles enkelt eftersom han ofta väcker en del uppsyn när han kommer pga ett handikapp. Han önskar också att han vore lite modigare, lite coolare och lite mer tjejmagnet. När han börjar umgås med klasskompisen Elin, som råkar vara en av de snyggaste på skolan, börjar hans liv ändras. De bestämmer sig nämligen för att skaka om den tråkiga och händelselösa vardagen lite och göra något totalt oväntat – en liten chock. Båda lovar varandra att ta tag i det och göra något oväntat som de egentligen inte skulle ha vågat annars.

Boken skildrar Gustav och hans problem med pappan Jack som varit frånvarande under en stor del av Gustavs liv. Båda försöker lära sig leva tillsammans vilket inte alltid är det enklaste. När Gustav lär känna Elin och även lärarvikarien Eva börjar han förändras. Han tar tag i sin personlighet och jobbar mot att bli sådan som han egentligen vill vara. Det rör upp en del gamla sår, samtidigt som andra läker.

Boken är otroligt fängslande och jag slukade den i ett nafs. Dialogen är klockren och känns 100% äkta och naturlig. Samtidigt som den handlar om ytliga saker som alldeles vanliga tonårsproblem finns det också ett stort djup i det som händer. Vissa saker bara antyds i boken och det gör den bara mer intressant. Istället för att bli serverad allt på silverfat får man pussla och sätta ihop ett och annat själv. Som läsare förstår man mer än vad Gustav själv gör i vad som händer. Och det gillar jag. Det är mycket roligare att få ana och tänka lite själv kring det som händer. Leta lite ledtrådar i det som sägs och inte sägs och i det som händer.

Det här är en bok för både killar och tjejer, från tonåren och uppåt. Själv ska jag tipsa några av min killelever om den här boken. Det jag tycker är skönt med karaktären Gustav är att han verkligen känns som en äkta 18-åring. Ibland är han klok, logisk och mycket vuxen. I andra stunder är han extremt barnslig och beter sig som ett småbarn och kräver att han också ska bli behandlad som sådan. Och det är ju så det är att vara tonåring. Ena stunden vuxen och andra stunden barn. Det tycker jag skildras på ett mycket bra sätt i den här boken. Det kan nog trösta läsare i samma ålder, att det är helt normalt att kastas mellan de två världarna.

Jag kan verkligen rekommendera den här boken. Den är definitivt en av mina nya favoriter. Tycker man om Johanna Thydells böcker tycker man garanterat om den här. Både Thydell och Lindbäck har ett fantastiskt språk med ett bra flyt och där dialogen är det starkaste. Kanske ett julklappstips? Själv ser jag fram emot att läsa mer av Lindbäck, för det här är väl bara början förhoppningsvis?

Vindarnas ö av Elisabet Nemert

Det här är den första boken jag har läst av Elisabet Nemert. Jag köpte en annan bok av henne, Den vita liljan, på bokmässan men den har jag inte hunnit läsa än. Min bokklubb hade Vindarnas ö som månadsbok för ett tag sen och jag valde att tacka ja till den. Och det är jag glad för nu. Jag älskar historiska berättelser och att få en inblick i hur livet var förr, även om inte allt är sanningsenligt i böckerna.

Boken utspelas i Babylonien för 3500 år sedan och senare på Kreta, därav namnet på boken. Sargon är son till härskaren för Babylonien. Han är pga sin styrka och oerhörda grymhet fruktad av både sina landsmän och sin egen familj. Fadern är rädd att han ska ta över makten från honom och bröderna är oroliga över att de ska bli snuvade på tronen av honom. För att undanröja honom bestämmer fadern att han ska gifta sig med faraos dotter och bosätta sig i Egypten. Men resan dit blir komplicerad och Sargon kommer aldrig fram. Istället hamnar han efter mycket om och men på Kreta, där han upplever att det liv han dittills levt inte är det liv han vill leva.

Vi får också följa Astarte, som är en frigiven slav. Hon är modig, självständig och stark. Hon är en av Kretas främsta tjurakrobatörer. Hennes och Sargons vägar korsas redan från början, men då i förhållandet slav-härskare. Så småningom möts de åter då Sargon kommit till insikt om vem han är som människa och först då händer det saker…

Usch, det låter hur banalt som helst när jag berättar handlingen. Saken är den att jag tyckte väldigt mycket om den här boken. Nemert har ett väldigt poetiskt och vackert språk som tilltalar mig. Min blick fastnar flera gånger på rader som innehåller citat som jag vill skriva ner och spara. Även om boken låter banal så har den mycket att ge. Den handlar mycket om makt och vilken påverkan den har på människor. Vissa människor kan göra vad som helst för att få makt. Makt berusar, urholkar och skadar. Det är inte förrän man har förmågan att skåda sin egen person i andras ögon som man inser vem man är som person. Sargons stigande insikt är fascinerande att följa. Och som jag sa tidigare älskar jag att läsa historiska romaner. Eftersom jag själv har varit på Kreta och besökt Knossos är det särskilt intressant att läsa om livet där.

Nu har jag redan satt igång med att även läsa Den vita liljan av Nemert. För mig är det perfekt läsning nu när man är så trött och sliten så här i slutet av terminen. Jag måste ha litteratur som inte kräver alltför mycket av huvudet samtidigt som det ska vara njutning och avslappning att läsa. Och vad kan då vara bättre än en historisk roman så man får fly till en helt annan tid och plats?

Den sista shamanen av Barbara Wood

Den sista tiden har det varit lite dåligt med läsningen. Tiden har inte riktigt funnits. Och när det väl har funnits tid har jag suttit fast i den här tegelstenen till bok. Det kändes som det tog evigheter att läsa den.

Barbara Wood var under flera år min absoluta favoritförfattare. Hon skriver alltid historiska romaner som har som gemensam nämnare att huvudpersonen är en stark självständig kvinna som är ovanlig för sin tid och som har stora medicinska kunskaper främst i alternativ medicin. Förutom den rena läsupplevelsen får man lära sig en del historia och känna på hur det var att leva under den tiden. Hur som helst så var det ett bra tag sen jag läste något av henne nu. När min bokklubb hade Den sista shamanen som månadsbok kände jag att det var dags att återuppta kontakten med Woods värld.

Den sista shamanen utspelar sig under 2 olika tidsepoker. I den första delen får vi möta den unga Hosi’tiwa, en ung krukmakerska som tillhörde en indianstam som levde för ca 900 år sedan. Vi får följa hennes liv och hennes uppgift att tillverka så kallade regnkrukor vars uppgift var att locka gudarnas intresse och skänka regn, något som så väl behövdes i den torka som härjade. Hoshi’tiwa blir tillfångatagen och tvingad bort från sin familj enbart för att hennes regnkrukor är kända för att vara framgångsrika. Hennes nya liv på Mittplatsen består av krukmakeri och lyckas hon inte att få gudarna att ge regn kommer hon att straffas med döden.

Ca 800 år senare lever läkaren Faraday Hightower som har blivit änkling efter att hans fru dött vid födseln av deras dotter Morgana. Han brinner av ett behov att finna svaret på hans själs frågor om livet och släpar med sig dottern och hennes moster Bettina över hela södra USA för att hitta den indiankultur som han fått uppenbarelser från. Han har även hittat en oerhört vacker urna som han vill finna ursprunget på. Han vet inte att detta är en av Hosi’tiwas regnkrukor. Han möter också kärleken i Elisabeth som leder en expedition med samma mål som han – att finna den försvunna indianstammen som Hoshi’tiwa härstammade från. Senare i boken får vi även följa Morganas liv och hennes vilja att gå i sin fars fotspår.

Tyvärr är boken inte alls så bra som jag förväntade mig och den håller inte alls samma mått som Woods tidigare böcker. Början av boken, då man får följa indianernas liv, är intressant och läsvärd men när man kommer till delen som utspelas i början av 1900-talet blir det genast rätt så ointressant. Det är lite för mycker såpopera över det hela. Det är omöjlig kärlek, svartsjuka, lögner och intriger, missförstånd och oäkta barn. Det är helt enkelt för mycket. För min del hade jag gärna sållat bort en del av allt det där och istället fokuserat mer på själva handlingen och tom lite tillbaka till det som boken började med. Nu suckar jag mest hela tiden och händelserna känns förutsägbara. Det känns nästan som Glamour fast i bokform. Och det är knappast ett bra betyg.

Om man ska läsa något av Barbara Wood kan jag rekommendera Gudarnas dotter, Paradisets jungfrur eller Regnbågsormens land. Alla dessa är läsvärda och intressanta. För min egen del blev jag lite besviken på Wood nu och funderar på om det är värt att läsa kommande böcker av henne. Kanske har hon tappat förmågan, eller var det bara ett tillfälligt bakslag. Jag hoppas det.

Där regnbågen slutar av Cecelia Ahern

Det här är andra boken som jag har läst av Cecelia Ahern. Den första var P.S Jag älskar dig och den kan ni läsa om här.

Där regnbågen slutar handlar om de bästa vännerna Rosie och Alex. Vi får följa deras liv från tidig barndom och långt fram i medelåldern. Hela boken är byggd på att man läser meddelanden som skickas mellan karaktärerna i form av mail, lappar, brev m.m. Meddelandena är mellan Rosie och Alex och personer i deras närhet. Genom dessa meddelanden byggs historien upp och det funkar ibland och ibland inte. Den första delen av boken är lite seg eftersom man läser meddelanden skrivna av små barn och till viss del även föräldrar och lärare. Inte så särskilt intressant. Det blir dock bättre allt eftersom de växer upp och blir bättre på att uttrycka sig.

Det är en mysig bok som passar perfekt att läsa när man är hemma sjuk eller bara vill ha något lättsmält att slappa med i badet. Men det känns som om man har läst den här boken förr. Alex och Rosie är bästa vänner som egentligen har starka känslor för varandra men eftersom ingen vill ta första steget blir det aldrig de två. Hela boken handlar om deras känslor och livet ifrån varandra när det egentligen borde vara tillsammans. Det är väldigt förutsägbart och jag känner inte att jag avslöjar något här som ni inte själva kunnat lista ut under tiden ni läser boken.

Som sagt, helt ok läsning men inte alls lika bra som den förra boken.

Knappt lovlig av Katarina von Bredow

Det här är en av de böcker som jag köpte på bokmässan. Jag har tidigare läst Hur kär får man bli av Katarina von Bredow och den tyckte jag var riktigt bra. Eftersom jag bara har läst en enda bok av henne tyckte jag att det var på tiden att jag utökade samlingen lite. Dessutom är hon ju härifrån mina trakter så lite lokal stolthet kan man ju få känna för henne…

Boken handlar om 15-åriga Hanna som är en riktig storstadstjej. Helt plösligt ändras allt i hennes liv när hennes mamma bestämmer att de ska flytta ut på landet. En flytt som Hanna inte uppskattar eftersom alla som bor på landet är töntar enligt henne. Men livet på landet blir inte riktigt så hemskt som hon först trott. Hon möter nämligen 25-årige Arild, en snygg grisbonde som bor i närheten.

Första delen av boken tyckte jag faktiskt var riktigt tråkig och bara dryg. Handlingen gick inte framåt och det hände absolut ingenting. Mot slutet tog sig dock handlingen och det började bli lite mer intressant. Det blir dock aldrig riktigt intressant. Boken är helt ok läsning. Varken mer eller mindre. Hon för fram ett ämne som borde vara intressant och väcka många frågor, men det gör det inte. Om inte ens Hannas mamma bryr sig – vem ska då bry sig? I den här boken finns det inte många vuxna som reagerar på något som ungdomarna gör fel. Det är väldigt mjäkigt och tillåtande. Därför tycker jag inte heller att boken väcker någon debatt. Det hade varit mycket mer intressant med lite mer debatt inne i boken. Då hade den kunnat bli riktigt bra faktiskt.