Världsbokdagen, tema vänskap

I dag är det Världsbokdagen och det måste ju uppmärksammas. Därför tänkte jag bjuda på boktips i dag, utifrån olika teman. Först ut blir tema vänskap – vänskap där man är på helt olika platser i livet men ändå hittar en gemenskap. Vänskap över åldersgränserna.

De här böckerna har jag tyckt väldigt mycket om just för temat vänskap. Jag älskar att läsa om just vänskap, hur vi kan ha stort utbyte av att umgås med någon som antingen är flera år äldre eller flera år yngre än oss själva. Någon som kommer med helt andra tankar och idéer just för att man är på så olika platser i livet.

🔷Klubben för lyckliga slut av Caroline Säfstrand
🔷Nu vill jag sjunga dig milda sånger av Linda Olsson
🔷Min mormor hälsar och säger förlåt av Fredrik Backman
🔷100 år med Lenni och Margot av Marianne Cronin
🔷Början på något nytt av Jenny Fagerlund
🔷Sista sommaren av Eleonore Holmgren

Har du läst någon av böckerna? Har du någon annan bokfavorit på temat vänskap över åldersgränserna?

Hundra år med Lenni och Margot av Marianne Cronin

Jag upptäckte att jag missat att publicera den här recensionen, så här kommer den.

Den här boken har blivit väldigt hyllad vilket gjorde att jag hade höga förväntningar. Jag läste den under lite fel tid då jag hade annat att fundera på, och det blev därför ingen fullpoängare för min del, men strax under. Det är en mycket fin och stark debut.

I boken får vi följa 17-åriga Lenni som tillbringar sin sista tid i livet på ett sjukhus i Glasgow. När hon påbörjar konstterapi möter hon 83-åriga Margot och de blir snabbt vänner. Tillsammans är de 100 år och de bestämmer sig för att göra ett konstprojekt och måla 100 tavlor ur sina liv samtidigt som de berättar för varandra om vad de upplevt.

Det här är en bok om livet, trots att huvudpersonerna båda två närmar sig döden. Det är en blandning av humor, sorg, kärlek och vänskap. Sådant som gör livet svårt och sådant som skänker glädje. Man kan tro att det är Margot som pga sin höga ålder som bidrar med flest berättelser, men Lenni har trots sin unga ålder gått igenom sin beskärda del av sorg och svårigheter. Hennes historia är den som gör mest ont att läsa.

Lenni har förresten en koppling till Sverige då hon är född här och fortfarande pratar svenska.

Det bästa i den här boken är de fina karaktärerna. Lenni och Margot så klart, men även sjukhusprästen Arthur samt flera ur personalen. Sjukhuset är som ett eget litet universum.

Även om det inte blev en fullpoängare tyckte jag väldigt mycket om boken. Det är en varm, berörande och tänkvärd bok om vad som är viktigt i livet och att göra/säga allt man vill innan det är försent. Kan varmt rekommendera att läsa denna fina bok.

Oktober månads läsning

Då var det dags att säga tack och adjö till oktober och sammanfatta månadens läsning. 🍁

Det blev 9st lästa/lyssnade böcker. Jag brukar dippa i antal under hösten så jag får vara nöjd med resultatet. Och hela 3 julböcker har det blivit! 🎄

⭐️Löften, kyssar och varm choklad av Sofia Fritzson
⭐️Hundra år med Lenni och Margot av Marianne Cronin
⭐️Siden, pärlor och vit marsipan av Sofia Fritzson
⭐️Innan molnen kommer av Mari Jungstedt
⭐️Havsbävning av Pablo Neruda
⭐️Andarnas hus av Isabel Allende
⭐️Depphjärnan av Anders Hansen
⭐️Du är inte längre min dotter av Frida Boisen
⭐️Tolv hundar i juletid av Lizzie Shane

Men välja en favorit är helt omöjligt. Spansk poesi, romantisk julfeelgood, relationsdeckare, sorgligt, lärorikt och dramatiskt. Spannet har varit stort och jag har älskat just det. Jag vill rekommendera allihop.

100 år med Lenni och Margot av Marianne Cronin

Den här boken har blivit väldigt hyllad vilket gjorde att jag hade höga förväntningar. Jag läste den under lite fel tid då jag hade annat att fundera på, och det blev därför ingen fullpoängare för min del, men strax under. Det är en mycket fin och stark debut.

I boken får vi följa 17-åriga Lenni som tillbringar sin sista tid i livet på ett sjukhus i Glasgow. När hon påbörjar konstterapi möter hon 83-åriga Margot och de blir snabbt vänner. Tillsammans är de 100 år och de bestämmer sig för att göra ett konstprojekt och måla 100 tavlor ur sina liv samtidigt som de berättar för varandra om vad de upplevt.

Det här är en bok om livet, trots att huvudpersonerna båda två närmar sig döden. Det är en blandning av humor, sorg, kärlek och vänskap. Sådant som gör livet svårt och sådant som skänker glädje. Man kan tro att det är Margot som pga sin höga ålder som bidrar med flest berättelser, men Lenni har trots sin unga ålder gått igenom sin beskärda del av sorg och svårigheter. Hennes historia är den som gör mest ont att läsa.

Lenni har förresten en koppling till Sverige då hon är född här och fortfarande pratar svenska.

Det bästa i den här boken är de fina karaktärerna. Lenni och Margot så klart, men även sjukhusprästen Arthur samt flera ur personalen. Sjukhuset är som ett eget litet universum.

Även om det inte blev en fullpoängare tyckte jag väldigt mycket om boken. Det är en varm, berörande och tänkvärd bok om vad som är viktigt i livet och att göra/säga allt man vill innan det är försent. Kan varmt rekommendera att läsa denna fina bok.