Vad som än händer av Kristin Hannah

Att ge upp en bok… 😕

När en bok får mig att tappa läslusten. När jag känner motstånd för att plocka upp den och läsa. Då är det dags att ta farväl av den.

Jag har tragglat mig igenom en bra bit in i den här och kan återigen konstatera att ska man läsa Kristin Hannah ska det vara hennes nyaste böcker. De tre jag köpte på förra årets bokmässa var återutgivna och ingen av dem har riktigt funkat. Det var inget bra köp helt enkelt. Däremot har jag tyckt väldigt mycket om hennes senaste böcker som t.ex. Näktergalen som var fantastisk läsning. Läs den! Men skippa hennes äldre.

Jag tror att om jag hade läst den här när den kom ut hade jag nog gillat den mer. Men jag har utvecklats som läsare och den läsare jag är nu gillar inte det här. Det känns platt, babbligt och faktiskt rätt tråkigt och intetsägande.

Boken handlar om Tully och Kate och vi får följa deras uppväxt och utvecklingen av deras vänskap. Tully har en tuff uppväxt och raka motsatsen till Kate som har en stöttande familj och trygghet. Kate och hennes familj tar sig an Tully och tjejerna lovar varandra evig vänskap. Och så får man följa dem på vägen ut i livet. Någonstans under universitetstiden dog mitt intresse för dem och här sätter jag punkt.

Jag har kommit till insikt att jag inte gillar uppväxtskildringar. Jag fick samma känsla av den här som Ferrante. Det är så lååångsamt och händelselöst. Jag tappar intresset.

Så nä. Tyvärr. Den här boken lägger jag ifrån mig nu. Jag hoppas, hoppas på att läsa mer av Hannah som jag faktiskt gillar. Jag har sett henne som en av mina favoriter och det vore tråkigt om hon inte längre skulle tillhöra den kategorin. Jag ger inte upp om henne men från och med nu ska jag bara läsa nya böcker av henne och skippa alla tidigare olästa.

Annonser

Sommaren hon återvände av Kristin Hannah

Kristin Hannah är en favoritförfattare som brukar skriva varma och väldigt inkännande böcker med starka karaktärer. Den här boken är en av hennes tidigare böcker och det märks. Hon har definitivt utvecklat starkare berättelser med åren, och den här boken går inte riktigt hem hos mig.

Boken handlar om en splittrad familj. Nora lämnade man och två döttrar och blev så småningom känd radiopratare som ger livsråd. Hennes dotter Ruby tog avstånd från henne när hon gick och vägrar att prata med henne. Dottern Caroline håller endast pliktskyldig kontakt. Men så läcker intima foton av Nora och hennes älskare ut och skandalen blir enorm. En bilolycka med brutet ben leder till att Ruby motvilligt blir sin mammas vårdare i deras gamla sommarhus. Hon blir samtidigt erbjuden en stor summa pengar för att skriva en avslöjande artikel om Nora och hon tänker passa på att mjölka henne på information under deras tid ihop. Men när de börjar nysta i barndomen och vad som egentligen hände, inser Ruby att saker inte är så svartvita som hon trott. Och samtidigt kommer hennes ungdomskärlek Dean tillbaks till ön.

Ja, ni fattar vad som händer? Och det är helt ok för mig att det är förutsägbart. Det jag inte gillar är att allt känns väldigt mycket Hollywood och lite platt. Känslorna blir inte äkta, jag kommer aldrig karaktärerna på djupet, storyn lyfter inte. De sista 50 sidorna skummar jag igenom för jag bryr mig inte längre om vad som ska hända. Så nej, det här var ingen bok för mig.

Ska man läsa något av Kristin Hannah så rekommenderar jag något nyare som t.ex. helt fantastiska Näktergalen. Jag har ytterligare två olästa böcker av henne här hemma och jag hoppas de är mer som jag brukar tycka om hennes böcker.

Sanningens ögonblick av Kristin Hannah

Kristin Hannah har alltid varit en favorit och på bokmässan köpte jag 3 storpockets av henne. De har alla varit utgivna tidigare och har nu tryckts upp på nytt.

Den här lockade mest eftersom den utspelar sig på en riktig amerikansk hästgård. Systrarna Winona, Aurora och Vivi Ann växer upp där tillsammans med sin kärve far efter att modern gått bort. Vivi Ann är yngst och den enda som har hästarna i blodet även om alla hjälper till att hålla den stora gården vid liv. När de anställer Dallas som gårdskarl ställs deras systerskap på prov. Vivi Ann och han inleder en relation som leder till mycket tårar, osämja och dramatik.

Den här boken är en riktigt dramatisk bok och jag kunde inte hålla tårarna tillbaka i slutet. I början tyckte jag att den var lite töntig och retade mig på de förlegade könsrollerna. Men så småningom växte berättelsen fram och tog en väldigt dramatisk vändning och jag blev helt fast. Jag är glad att jag läste hela boken i ett svep för jag behövde verkligen få veta slutet och få svar.

Det här är inte Hannahs bästa bok men jag gillar den. Det är perfekt underhållning och precis den typ av bok jag behövde nu hemma i sjukstugan. Rekommenderas om man gillar familjerelationer, passion, avundsjuka, starka känslor och drama. Och vem gör inte det?

Den frusna trädgården av Kristin Hannah

kristn_hannah-den_frusna_tradgardenEfter ett tips från en f.d. kollega att det här skulle vara en riktigt bra och snyftig bok, beställde jag hem den omedelbums. Jag har läst och gillat annat av Kristin Hannah tidigare, t.ex. Viskar ditt namn, men det var ett tag sedan (före bloggens tid) så det kändes som hög tid att läsa något av henne igen.

Boken handlar om familjen Whitson. Modern Anya, som är rysk, har alltid varit kall och hård mot sina döttrar Nina och Meredith. I stället är det fadern Evan som har varit den varma, kärleksfulla som har tröstat dem när de varit ledsna över moderns kärlekslösa framtoning. I vuxen ålder har de kommit att acceptera att det är som det är, men när fadern blir sjuk och döende får han Nina att lova att tvinga modern att berätta sina sagor igen. Hon har under hela deras uppväxt berättat sagor för dem, om en flicka och en prins som blir kära i varandra. Även om Nina inte förstår varför lovar hon sin far att få modern att berätta dessa sagor igen, fast den här gången även slutet.

Evan dör och döttrarna och deras mor tar sig igenom sorgen det medför. När Nina får modern att berätta sagan igen inser de båda systrarna att det inte alls bara är en saga. De börjar nysta i om det är så att sagan är sann och vem i berättelsen som i så fall är hon själv. Plötsligt förstår de varför deras far så gärna ville att de skulle få höra färdigt sagan till slutet. Och de börjar förstå varför modern alltid har varit så kylig och hård.

Det här är en oerhört gripande och sorglig berättelse. Den utspelar sig i nutid när döttrarna är vuxna och Anya är i 80-årsåldern, med tillbakablickar på hur det var under döttrarnas uppväxt. Allt eftersom berättelsen fortskrider vävs nutiden och Anyas saga tillsammans och ju mer man får veta desto mer vill man läsa vidare.

Hennes saga, som visar sig vara hennes egen livsberättelse, är fruktansvärd. Det handlar om krig, svält, fattigdom, att leva varje dag med målet att kunna få sin familj att överleva bara en dag till. Att tvingas genomlida det värsta en människa kan gå igenom. Det är hemsk läsning och i slutet kommer tårarna. När jag lade igen boken skulle jag äta lunch med min familj och det kändes som en stor tacksamhet att få sitta vid bordet med dem och äta mat och känna att man är väldigt lyckligt lottad.

Ja, det är en sorglig bok att läsa, men den innehåller också oändligt mycket kärlek och hopp. En varm och medryckande berättelse som jag verkligen sträckläste. Rekommenderas varmt!

Läs mer om boken här.