Juli månads läsning

Något sent, men här kommer en sammanfattning av juli månads läsning. Det blev 13 lästa böcker, vilket är färre än jag hoppats på. Men det har varit semester och vi har gjort en hel del utflykter så det har blivit klart färre lästimmar.

Jag har svårt att bara välja en favorit, men om jag får säga två i stället så blir det ”Fem år senare” och ”Vingården för vilda drömmar”. Den förstnämnda var en så härlig läsupplevelse och överraskade. Den sistnämnda hade jag redan innan höga förväntningar på och de höll med råge. Två otroligt bra böcker!

Av de övriga bjöd flera på väldigt härliga läsupplevelser medan några blev något av en besvikelse. ”Brinn mig en sol” och ”Vänligheten” läste jag enbart pga nomineringen till Årets bok, men de var bara ok läsning för mig. ”När stormen kom” förstod jag mig inte alls på och ”Sista brevet från din älskade” fick jag kämpa med – men den sistnämnda blev ju en riktigt härlig biofilm i stället.

⭐️Er tredje man av Denise Rudberg

⭐️Fem år senare av Rebecca Serle

⭐️28 somrar av Elin Hilderbrand

⭐️När stormen kom av Rosamunde Pilcher

⭐️En misslyckad kvinnas bekännelser av Alexandra Potter

⭐️Sommaren på Nornö av Jennifer Anglade Dahlberg

⭐️Den franska lavendelgården av Jo Thomas

⭐️Brinn mig en sol av Christoffer Carlsson

⭐️Min storslagna död av Jenny Jägerfeld

⭐️Sista brevet från din älskade av Jojo Moyes

⭐️Vänligheten av John Ajvide Lindqvist

⭐️Vingården för vilda drömmar av Caroline Säfstrand

⭐️Vår bästa tid av Kiley Reid

När stormen kom av Rosamunde Pilcher

Det här är det första jag läser av Rosamunde Pilcher, en författare som jag vet att min mamma läste och tyckte om.

Det här är en väldigt tunn bok på drygt 200 sidor och när jag slog igen boken hade jag en känsla av att ha missat halva boken. Den började bra men tappade mot slutet och jag hade velat ha lite mer förklarat kring det som hände. Jag kände mig nästan lite snuvad på vissa delar av handlingen.

Rebecca har inte så bra kontakt med sin mamma och när hon en dag får ett brev från en okänd man att mamman ligger på dödsbädden, reser hon genast dit. Mamman har varit sjuk en tid men inte berättat det. Nu vill hon berätta för Rebecca om sin bakgrund och hon avslöjar att det finns ett släkthus – Boscarva i Cornwall. Efter mammans död reser Rebecca dit. Hennes morfar, den kända konstnären, tar lyckligt emot henne, men bland övriga verkar inte alla riktigt lika glada. Hon får veta en del kring familjens historia och de värdefulla möblerna i huset. Hör hon hemma där?

Jag ska erkänna att jag har svårt att formulera mina tankar om den här boken. Den fastnade inte riktigt och mot slutet tyckte jag faktiskt att den blev lite märklig. Det där med okända kusiner som plötsligt blir superkära och friar – näe. Fick nästan lite rysningar över hur historien utvecklade sig. Och jag har en massa frågor kring mamman och Rebecca, där jag kände att det saknades en massa information. Jag fick ingen riktig känsla kring någon av karaktärerna, förutom Rebecca, och jag hade velat veta mer om både dem och det som hände.

Så nja, det blev inte kärlek vid första ögonkastet mellan Rosamunde Pilcher och mig. Kanske blir det det vid nästa ögonkast. Jag skulle gärna vilja läsa något mer av henne för att se om det ger mig en bättre läsupplevelse.