Berättelser från Engelsfors av Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg

engelforsJag tillhör den lilla, lilla skara som inte blev alldeles hänförd av Cirkeln när den kom ut. Visst var den bra, men inte mer än så. Faktiskt så har jag inte ens läst fortsättningen Eld eftersom jag helt enkelt inte varit sugen.

Men så landade den här i min brevlåda och eftersom jag är väldigt förtjust i serier blev jag nyfiken. Jag är uppvuxen med att plöja serier, både tidningar och album. Det är något väldigt lockande med det formatet. Jag gillar att följa handlingen via bildrutor och kortfattad text. Ofta är bilderna lite mystiska och kryptiska, och jag gillar känslan det ger.

Nu har jag som sagt inte läst Eld, så jag är inte så insatt i Engelsfors-världen som man kanske borde vara för att läsa detta album. Men jag gillar det. Är man ett fan antar jag att man gillar det ännu mer, men för mig som är rätt så oinsatt funkar det ändå. Det här är en serie som funkar väldigt väl i serieform. Det är mystiskt, mörkt och dramatiskt.

Det är ett album som ger en trevlig stund, men som också försvinner ur minnet lika fort. Får det mig att vilja läsa böckerna? Nej, det gör det inte. Jag lockas inte in i Engelsfors-världen utan nöjer mig med att konstatera att den gör sig bra i serieform, och att det räcker bra så för mig.

Läs mer här.

Inför juli

Tänkte jag skulle försöka bli så där organiserad och duktig som många andra bokbloggare, och välja ut redan i förväg vilka böcker som ska läsas kommande månad. Går sådär, ska jag säga. Högen bara växer och växer, och visst jag är ju ledig – men jag vill göra annat än att bara läsa i juli. Vi ska till Grekland en vecka också, och för den resan planerar jag att mest ta med e-böcker och kanske någon enstaka pocketbok.

Så här ser högen ut än så länge, fast då ska egentligen ytterligare 3 böcker vara med som inte kom med på fotot. Det lutar åt att kanske köra ett läsmaraton igen, för att få upp lästempot igen. Den första semesterveckan har jag somnat så fort jag lagt mig i soffan med en bok. Det blir inte mycket läst med den taktiken… 😉

Vad tror ni? Några måsten?

20130629-184958.jpg

På att-läsa-listan

tystintrovert

Jag ramlade över två böcker som verkar vara lite lika i sitt innehåll, ett innehåll som låter väldigt intressant. Tyst. De introvertas betydelse i ett samhälle där alla hörs och syns av Susan Cain och Introvert: den tysta revolutionen av Linus Jonkman. Båda två ligger på Bokus topplista över mest sålda böcker, vilket visar på att det här är något som engagerar. För mig, som själv är introvert, lockar det till läsning.

De läggs till den redan gigantiska att-läsa-listan, men då de är faktaböcker gör det inte så mycket. Jag gillar ju att ha en skönlitterär och en faktabok igång samtidigt, att alternera mellan. Den förstnämnda finns dessutom att låna som e-bok så den är bara att klicka hem på en gång. Sådant gillar vi!

Mot nästa beroende

Pust. Nu har vi plöjt färdigt allt som går att se av The Walking Dead. Säsong 4 drar igång i oktober i USA och förhoppningsvis i Sverige bara kort därefter. Det tog oss en dryg vecka att plöja 3 säsonger och jag är ärligt talat glad över att det är klart nu så man kan bli lite normal igen. När man börjar reagera på människor man möter i tron att de är zombies – då är det nog dags att pausa. När jag var ute och gick min vanliga promenadrunda och mötte ett äldre par var jag på vippen att kasta mig in i skogen för att gömma mig. Är man lite väl tv-skadad då kanske?

vita husetMen nu påbörjar vi nästa tv-serie. Min snälla kollega har lånat ut alla 7 säsongerna av Vita huset (The West Wing) till mig. Han brukar kolla om den en gång varje år, så bra säger han att den är. Själv har jag inte sett ett enda avsnitt, så jag ser fram emot det här. Och jag tycker att det ska bli otroligt skönt att plöja en serie som har (förhoppningsvis…) noll zombies. Jag behöver vila från dessa zombies ett tag nu.

Och jag ser fram emot att återigen få njuta av Rob Lowe, som jag har saknat sedan han försvann ur min favvoserie Brothers and sisters. Han är helt klart bättre ögongodis än splashiga zombies…

Läsning just nu

Jag läser just nu Simona Ahrnstedts De skandalösa. Jag tyckte väldigt mycket om hennes debut Överenskommelser, men av någon anledning har jag ännu inte läst hennes andra bok Betvingade. Det blir ju så ibland tyvärr, att trots att man tycker väldigt mycket om en bok missar man sedan att läsa mer av samma författare. Det var ju en av anledningarna till att jag i år startade Författarefemman, för att se till att återigen möta de författare som jag tidigare läst och gillat.

Så nu blir det alltså mer Simona Ahrnstedt och jag ser fram emot historisk romance!

Nattsländan av Katerina Janouch

nattsländanDet är alltid så svårt att skriva om böcker man tycker om, böcker som ligger en närmare hjärtat än andra. Det är svårt att hitta de rätta orden som ger boken rättvisa, att förmedla känslan. Å ena sidan är man rädd för att rekommendera boken eftersom andra som läser kanske inte gillar alls. Å andra sidan vill man sprida boken till så många som möjligt, för att dela med sig av upplevelsen man själv har haft. Men så vet man – hypade böcker får förväntningar som är svåra att leva upp till.

Så känns det för mig med hela Katerina Janouchs serie om barnmorskan Cecilia Lund. Nattsländan är sjätte delen, och jag har läst alla de andra fem tidigare. Visst kan man hoppa in i serien när som, men man tappar lite av charmen om man inte följt serien och vet bakgrunden till varför karaktärerna är som de är och gör som de gör. Kortfattat kan man beskriva serien med att fokus är Cecilia och hennes familj. Hennes egen familj med man och så småningom 5 barn, hennes två systrar och deras familjer, hennes mamma med man samt mormor Sonja. Det är en vardaglig skildring med tonvikt på relationer mellan älskande såväl som familj. De andra familjemedlemmarna är med i böckerna i olika grader, i vissa böcker mer och i andra mindre. Förutom det vardagliga livet, där den äktenskapliga lyckan/olyckan får stort fokus, finns alltid en spännande bihistoria som löper parallellt med berättelsen. Under seriens gång blir denna bihistoria allt bättre sammanvävd i den huvudsakliga berättelsen. Serien blir bättre och bättre för varje bok, kanske delvis eftersom man har lärt känna karaktärerna och får djupare inblick i deras liv och livsval.

I den här sjätte boken ligger största vikt på Cecilia och hennes man John. Förra boken avslutades med en riktig cliff hanger, och det är med den som den här boken startar. Jag ska inte gå in på exakt vad som hände eftersom det förstör upplevelsen för er som inte har läst, men det leder i alla fall till att Cecilia beslutar sig för att hon vill skilja sig från John. Ett beslut som John har svårt för att smälta och inte alls vill gå med på. Samtidigt kan inte Cecilia släppa Per Nilsson och de känslor som så uppenbart finns kvar mellan dem. Livet som separerade är inte lätt, och det är mycket som ska falla på plats för att få det att funka. Samtidigt försvinner plötsligt Cecilias chef och Cecilia blir än en gång inblandad i ett polisärende.

Jag läste den här boken så långsamt det bara gick för att kunna dra ut på nöjet så länge som möjligt. Så fort en ny bok i serien kommer ut blir jag helt lycklig över att jag åter få ta del av Cecilia Lunds värld. Hon är en karaktär som jag tycker väldigt mycket om, och en karaktär som känns så mänsklig och alldeles vanlig. En karaktär som känns som en vän numera.

Det är ytterligare en bok planerad i den här serien, och jag hoppas att det blir fler än så. För det här är läsning när den är som bäst. Dessutom är det den allra bästa starten på semestern. Underhållande, engagerande och lättläst. Gillar du att läsa om relationer och familjeliv är den här serien något för dig. Jag ger en försiktig rekommendation och uppmaning att läsa böckerna, i rädsla för att hypa för mycket. Så – läs och njut och känn dig välkommen in i Cecilia Lunds värld!

Läs mer om boken här.

Nykomling i hyllan

Flickan-fran-ingenstansVi fick ju ett presentkort på en bok i sommarpresent av jobbet. Det måste vara den bästa presenten jag någonsin fått från ett jobb, minsann. I går skulle jag lösa in det, och tanken var först att satsa på en pocket. Men efter mycket funderande och lyftande av böcker och läsande av bak- och framsidor, föll valet till slut på den här tjockisen: Flickan från ingenstans av Justin Cronin. Boken tokhyllas av alla som har läst den, och jag har lånat hem den från bibblan i två omgångar utan att ens orka börja i den.

Men så i går fick jag syn på uppföljaren; De första tolv, som lät superspännande. Och det var då jag insåg att jag måste komma över min fobi för tegelstensböcker. Jag måste helt enkelt läsa den här enorma tjockisen till bok. För tjock är den med sina 918 sidor, och den var tung att bära på genom hela A6. Jag köpte den inbunden, för en sådan här bok i pocket känns bara jobbig att hålla i. Å andra sidan är den inbundna varianten ruskigt tung, så det blir att läsa den liggandes i knät tror jag. Inget ligga på rygg och hålla den över mig här inte. Att somna med den i nävarna är att riskera att få rejält ont i huvudet om man tappar den…

Till och med expediten fick något lyriskt i blicken när han sa till mig vilken bra bok det är. Så jag ger upp det där sista motståndet och tänker att det här får bli en sommarläsning och slalomläsning samtidigt i andra böcker för att inte förfäras över hur många sidor det är kvar.

Nu hoppas jag att den är precis så där bra som alla säger att den är. Ni som ar läst och tokgillat får gärna peppa mig till läsning! Pust, känner jag spontant. 918 sidor framför mig…