Mars månads läsning

I mars blev det 9 st utlästa böcker plus några halvlästa som hamnar i april i stället. Jag trodde faktiskt att jag hade läst fler, men det är nog alla halvlästa som gav den känslan. Dessutom har jag ju läst några noveller också, men de får ett eget inlägg.

Bäst i mars? Alltså det är SÅ svårt att säga. Jag vill nog hellre vända på det och säga att den enda boken jag inte gillade var Berättelsen om Alice Hart. Den tragglade jag mig faktiskt igenom.

Den här månaden blev det ju mycket läst av Ewa Klingberg eftersom hon var gäst hos Bokträff Jönköping. Jag ska fortsätta plöja hennes författarskap även i april.

⭐️Lånat silver och krossat glas av Ewa Klingberg

⭐️Där rosor faktiskt dör av Ewa Klingberg

⭐️Blott en begravning av Ewa Klingberg

⭐️Småländska gårdsbutiker & kaféer av Ann-Charlotte Fägerlind

⭐️Allt det vackra är inte förstört av Danielle Younge-Ullman

⭐️En halv man av Åsa Ahlund och Lena Bivner

⭐️Berättelsen om Alice Hart av Holly Ringland

⭐️Biohack av Fredrik Paulún

⭐️Vargattacken av Lars Berge

För april hoppas jag på fortsatt mycket lästid, men förhoppningsvis mer utomhus? Kan inte den säsongen kicka igång snart? Längtar något oerhört efter sol och värme och en filt i gräset med en bra bok.

Berättelsen om Alice Hart av Holly Ringland

Den här boken lockade mig med sitt fantastiska omslag samt att den utspelar sig i favoritlandet Australien. Jag såg verkligen fram emot att läsa den, men det blev tyvärr inte alls den läsupplevelse jag hoppats på.

Boken skildrar Alice Harts uppväxt från barn till vuxen kvinna. Hon växer upp i en trasig familj med mycket våld på en enslig plats. Båda föräldrarna dör när hon är 9 år och hon tvingas flytta till sin farmor June. Hon har aldrig ens vetat om sin farmor. June driver en gård där de odlar blommor och Alice växer upp där tillsammans med gårdens kvinnliga arbetare som kallas Blommorna. Men June håller Alices bakgrund hemlig, vilket gör Alice frustrerad och till slut ger hon sig av för att finna sin egen väg.

Boken börjar bra, med en intressant handling, vackert språk och en fantastisk miljö. Men så fram emot mitten stannar handlingen av och blir ärligt talat rätt tråkig och när Alice ger sig av känns det som om en helt ny bok tar vid. Det känns väldigt spretigt och tyvärr tappar jag intresset helt.

Jag har lite svårt att förstå alla hemligheter som finns och aldrig berättas, särskilt som de i mitt tycke inte är så värst hemska att avslöja? Alla gör allt onödigt svårt, ingen pratar, historien upprepar sig.

Jag har sett andra lovorda den här boken, så kanske är det bara jag som inte fattar. Jag ville så väldigt gärna tycka om den här boken och om den hade kortats ner och om Alice hade skippat den där road tripen hade jag definitivt gillat boken mer.