Döden i grytan av Henrik Ennart och Mats-Eric Nilsson

Den här boken har jag läst under en lång tid. Inte för att den har varit seg eller tråkig och därmed tvingat mig att göra uppehåll. Ånej, snarare tvärtom. Jag har blivit så arg, irriterad och upprörd av läsningen att jag har varit tvungen att lägga den i från mig och liksom stilla sinnet. Jag har skrivit lite om mina reaktioner här och här.

Undertiteln på boken är om vår rädsla för riktig mat, och det sammanfattar rätt bra vad boken handlar om.

Jag kan knappt skriva om boken förrän jag blir sådär irriterad igen. Man kan inte bli annat när man läser om hur vår rädsla för riktig mat numera är större än tillsatser och inplastad look alike-mat. Myndigheternas krav gör att det numera är lättare att transportera färdiglagad, inplastad mat många långa mil än att tillaga den direkt på stället. Och när man läser boken ser man att det egentligen inte alls finns några siffror som tyder på att magsjuka är ett stort problem på grund av bristande hygien eller så. Det är bara krångliga myndigheter som gör verkligheten sådan. Det är som det står på baksidan av boken: ”Att hantera färskvaror betraktas i dag som ett högriskprojekt.” 

Hela boken är full av skrämmande exempel, både här i Sverige och övriga världen. Vissa saker vill jag inte veta egentligen, men att stoppa huvudet i sanden är ju inte heller någon lösning. Det är förutom alla krångliga myndighetsregler, väldigt mycket om djurhantering. Hur det fifflas med ursprungsmärkning och hur vi bygger upp jättegårdar där smittorisken ökar dramatiskt, hur vi överanvänder antibiotika till djuren i förebyggande syfte vilket gör att det snart kommer att vara utan verkan. Hur vi går miste om de goda bakterierna medan de elaka ökar.

Det är riktigt, riktigt jobbig läsning många gånger. Och vet ni vad jag tycker att det värsta är? Att vi många gånger vet att det är fel, men att den fria handeln och pengar går före vad som egentligen är det riktiga värdet. Det borde vara vår hälsa (och jordens och djurens…) som är prio ett, men så är tyvärr inte fallet.

Det är en mycket läsvärd bok, om än en jobbig sådan. Den berör och väcker tankar och känslor. Vill du läsa mer om boken och även provläsa kan du göra det här.

Och hur arg och irriterad den än gjorde mig så måste jag så klart rekommendera den vidare. För som sagt, att stoppa huvudet i sanden kommer vi inte långt med.

Mats-Eric Nilsson är författaren till Den hemlige kocken och Äkta vara,  som senare ledde till märkningen Äkta vara. Henrik Ennart är journalisten som skriver om mat och hälsa i avslöjande reportage i likhet med boken.

Den hemlige kocken av Mats-Eric Nilsson

den-hemlige-kockenOm man är det minsta intresserad av mat ska man läsa den här boken. De flesta har nog hört talas om den, om matfusket på vår tallrik. Mat som innehåller mer tillsatser än ”mat”. Mat som innehåller så många, krångliga ingredienser med en massa siffror i att vi inte ens vad det egentligen är. Ändå äter vi det.

Jag har haft vissa ingredienser som jag valt bort redan innan jag läste den här boken. Glutamat undviker jag så mycket jag bara kan. Väljer jag mellan varor från olika tillverkare väljder jag definitivt bort den vara som innehåller glutamat. Likadant gäller för transfetter. Inte i min mat tack. Efter att ha läst den här boken har vi även slutat köpa hem Tropicanas apelsinjuice eftersom deras apelsiner tydligen kan ha legat förvarade i 1 år innan de pressas till juice. Usch… Jag kommer heller aldrig mer att köpa räkost (vilket jag i och för sig nästan aldrig äter ändå) eller lightprodukter som har mycket tvivelaktigt innehåll.

Vad ska man äta då? T och jag äter redan bra mat. Vi köper mycket ekologisk mat och lagar alltid all mat från grunden. Vi köper aldrig hem äckliga färdigrätter som tydligen tillverkas genom långa rör. Jag ryser vid bara tanken. Vi har en juicepress och gör vår egen juice. Vi gör alltid egna såser, baserade på yoghurt. Efter att ha läst boken ska jag också kolla ännu mer på ingredienserna. Ju färre ingredienser desto bättre. Ju färre tillsatser desto bättre. Jag ska försöka lära mig en del av de ämnen han nämner i boken så man kan undvika dem. Ett exempel är de färgämnen som finns t.ex. i godis. De blev förbjudna i Sverige men var tvungna att tillåtas igen pga EU. Vadå – blev de helt plötsligt ofarliga eller? Pyttsan heller.

Var och en gör som man vill. Jag vill ta hand om min kropp och själ så mycket jag bara kan. Jag vill njuta av god mat och bra mat. Jag vill veta vad det är jag stoppar i mig. Man behöver ju inte drastiskt slänga ut allt man har hemma eller ändra alla varor man brukar köpa. Man kan ju ta ett steg i taget och öka allt eftersom. Jag vägrar låta mig luras av producenterna som trycker i oss billiga tillsatser för att de ska kunna tjäna så mycket pengar som möjligt. Det är vi konsumenter som styr vad de kan sälja. Enkel matematik.

Vill man läsa mer finns också uppföljaren Äkta vara. Den hemlige kocken har också en egen sida här. Mats-Eric Nilsson har dessutom startat en artikelserie på Aftonbladet om matfusket. Det finns också en sida som heter Äkta vara där det finns en massa bra läsning, tips och hjälp om man vill äta bra mat. Kunskap är makt.