Det är jag som är Caroline av Peter Barlach

det är jag somJag har inte läst något av Peter Barlach tidigare, men tydligen har han under en tid skrivit replikerna till Helge Skoog i Halv åtta hos mig. Och med tanke på hur roligt och ordvitsigt det programmet är blir i alla fall jag nyfiken på att läsa vad han har skrivit i bokform.

Caroline är 17 år och bestämmer sig för att flytta hemifrån då hon helt enkelt inte står ut hemma längre. Hon är fast besluten att lyckas i livet och hon gör det som behövs för att komma dit hon vill, med hjälp av ett jäkla självförtroende, charm och en enorm vilja. Hon fixar både jobb och boende på kort tid och hon håller sin mamma kort för att markera sin självständighet. Bakom hennes starka fasad döljer sig dock en stor tragedi, med en söndrig familj, död bror och alkoholism. Det är först när hon möter Stephanie, som själv bär på ett stort bagage, som hon orkar ta itu med sin bakgrund.

Det finns saker som jag älskar med den här boken och det finns saker som gör att jag inte ens vill fortsätta läsa. Det är en konstig känsla – att både vilja sluta och läsa vidare på samma gång. Om jag ska börja med det negativa så har jag ibland väldigt svårt för Caroline. Hon är bara 17 år men har ett så avancerat sexliv att jag nästan blir lite rädd. Det är dessutom väldigt närgånget skildrat och jag tycker att det blir lite för mycket, snudd på obehagligt att läsa. Jag har svårt att se henne som bara 17 år, och hennes ålder känns fel på fler ställen – hon är lite för kunnig och insatt i många situationer för att det ska kännas riktigt troligt. Hon känns mer som tjugo plus än en tonåring och hon känns väldigt långt ifrån både mig själv och mina kompisar som vi var när vi var 17.

Men så finns det en annan sida i boken, den som handlar om det språkliga och uppbyggandet av berättelsen. Det är så snyggt gjort. Detaljerna med maten som får det att vattnas i munnen, de ibland så fyndiga dialogerna, språket som flyter. Jag gillar allt det där jättemycket och det får mig att läsa vidare och vilja veta hur det ska gå. Den får mig att (nästan) förlåta att Caroline egentligen borde vara 10 år äldre.

Och så älskar jag det här med maten i boken. Det är mycket mat, och väldigt ingående beskrivet hur man gör och vad man inte bör göra. Det är matnörderi på hög nivå. Och just det där nördiga är något som jag tycker om att läsa i böcker. Det ger det där lilla extra till storyn, ger en personlig touch som jag tycker om. Och att Peter Barlach kan det där med mat märks väl. Kolla på recept.nu så kan du hitta en del recept av honom. Det hade varit ännu roligare om man kunde hitta recepten från den här boken där. Det hade varit nörderi på allra högsta nivå.

Läs mer om boken här.