En kottesaga av Therése Granwald och Lisa Wool-Rim Sjöblom

Den här fina boken gillar båda min barn (2,5 och 6 år) och för mig som läser tycker jag att texten som är på rim ger ett behagligt läsflöde. Den är skön att läsa och det finns massor att peka på och prata om på bilderna. 

Boken handlar om en grankotte som trillar ner från sin gran och sedan hamnar i den stora världen. Där stöter hon bl.a. på både en ekorre och skogens konung. När hon är ledsen och rädd och längtar hem träffar hon en kottekompis som ser lite annorlunda ut eftersom den har guldspray och har hängt i en julgran. De blir fina vänner, för man är ju lika mycket värd oavsett hur man ser ut. Tillsammans ger de sig ut på fler äventyr.

Alltså, den här boken är så himla fin. Både bild och text är så fint gjorda och det är verkligen ett litet äventyr som presenteras. Dagen efter att vi hade läst den här första gången var vi ute i skogen och dottern letade upp en grankotte som hon pratade med. Nu ser vi på grankottar med helt nya ögon här hemma. Vi har t.o.m. räddat grankottar som har legat mitt på vägen och sett både rädda och ledsna ut. Då har vi sett till att kotten har hamnat hos andra små kottvänner, vid sidan av vägen. Ja minsann, en helt ny kottevärld har öppnat sig för oss tack vare den här fina boken. 

Recensionsex från Förlaget Hundra Hundar 

Annonser

Min ponny Mulle! av Lena Furberg

Lena Furberg signerade böcker på Bokmässan och det var en given programpunkt för mig. Jag velade om jag skulle köpa boken till mig eller dottern. Enligt Lena Furberg passade den barn ca 3-6 år (dottern är 5,5 år) eller vuxna upp till 99 år. 🙂 Till slut bestämde jag mig för att få den här signerad till dottern och en Mullesamling till mig själv. 

Molly drömmer om en alldeles egen ponny och en dag slår drömmen in: hennes föräldrar ska ge henne en ponny. Efter mycket letande hittar hon Mulle och det är kärlek vid första ögonkastet. Men ganska snart upptäcker hon att den där Mulle är rätt så busig. Hon hittar honom i grannes tulpanrabatt och han är så kittlig att han inte kan bli borstad under magen. Molly drömmer om en tävlingskarriär, antingen på dressyr- eller hoppbanan. Men Mulle drömmer om att bli rodeohäst. Hur gör man när man har en sådan busig ponny? Skickar tillbaka? Behåller?

Jag växte upp med Mulle och Min Häst och det var väldigt roligt och mysigt att få läsa högt ur den här för dottern. Hon gillade den väldigt mycket och skrattade åt den busiga Mulle. Första gången vi läste den tyckte hon faktiskt att Molly skulle skicka tillbaka Mulle för han var helt enkelt för busig. 

Lena Furbergs teckningar är som vanligt helt fantastiska. Det är ren kärlek att titta på bilderna och läsa om Mulle och Molly. Det funkar lika bra för en 5-åring som för en 39-åring. Boken är både rolig och lärorik. Om man har en liten där hemma som tjatar om en egen häst så finns det mycket att prata om kring den här boken. Det är inte bara enkelt och roligt att ha egen häst, det märker Molly snabbt. 

Kanske julklappstips? Hur som helst är det här är en väldigt fin barnbok som jag varmt rekommenderar. 

Allis Sprallis åker fort av Susanne MacFie och Sarah MacFie

Min dotter är van vid att det kommer bokpaket hem till oss. Hon brukar öppna paketet, utbrista ”mammas bok” och sedan försiktigt sätta boken i bokhyllan. Gissa om hon blev glad när hon häromveckan öppnade ett bokpaket och hittade en bok till sig själv!

Det var Allis Sprallis åker fort som låg i paketet och hon ville genast att vi skulle sätta oss i fåtöljen och läsa boken. Den kvällen läste vi boken om och om igen, och när hon skulle sova ville hon ha boken bredvid sig i sängen. Det måste väl sägas vara ett bra betyg?

Boken handlar om Allis som ska åka kälke. Hon tar sin lilla kälke och sin röda tygkanin och beger sig till pulkabacken. Där åker hon fort nedför och får sällskap av flera olika djur på lite annorlunda kälkar i form av trädstammar och badkar. Djuren anländer en åt gången, och Allis knyter fast allihop i ett snöre så att de åker som ett långt tåg. Texterna med avslutande rim beskriver både vilket djur som kommer och i vilken ordning de hamnar. Bilderna är fulla av detaljer och dottern pekade och kommenterade åt minsta förändring mellan uppslagen. Den lilla tygkaninen ändrar t.ex. plats och håller i snöret ibland, även de andra djuren byter ordning. Det var helt enkelt mycket att titta på och kommentera under läsningen. Lite extra roligt är det att dottern har en egen röd tygkanin, och den har fått vara med och läsa boken så klart. Är man med i boken måste man ju också vara med och läsa den.

Den här boken är, som ni kanske redan förstått, en stor favorit här hemma. I går frågade dottern efter ”den fina boken” när hon skulle sova och vi läste den 2 gånger tillsammans innan hon var nöjd. I morse frågade hon efter boken så fort hon vaknade, och satt och bläddrade i den en stund innan hon steg upp ur sängen.

Som förälder uppskattar jag den lättlästa texten som flyter bra under läsningen. Jag är kanske lite gammaldags, men jag föredrar bilder som är rätt naturtrogna och det är de i den här boken. Visst har bävern mössa och älgen glasögon, men man ser ändå vilket djur det föreställer. Jag gillar bilderna i boken och att det finns så många detaljer att titta på och kommentera tillsammans med dottern. Det gör att boken håller så mycket längre.

Boken rekommenderas för åldern 2-4 år och dottern är 2,5 år. Hon har som sagt redan tagit boken till sitt hjärta, och jag funderar på att komplettera med de första delarna i serien. Det finns nämligen ytterligare två böcker om Allis Sprallis. Allis är helt klart en cool tjej som vi vill läsa mer om.

Läs mer om boken här.