Konsten att skriva en bästsäljare av Katarina Lagerwall och Lina Wennersten

Den här boken har jag suttit och sträckläst i dag, ute på trappan i gassande solsken. För det här var riktigt intressant läsning!

Man behöver absolut inte själv vilja skriva en bästsäljare för att finna intresse av den här boken. Här finns nämligen en massa läsvärt om bokbranschen i sig, och det är många författare som har bidragit med stories från sina egna författarkarriärer. Jan Guillou, Mari Jungstedt och Henning Mankell är några av dem som delar med sig.

Och för den som faktiskt skulle vilja få tummen ur och skriva den där boken man har gått och drömt om så länge – i den här boken finns en massa tips och inspiration från alla håll inom bokbranschen. Från att forma en idé till att strukturera till att så småningom hitta en förläggare som vill ge ut boken.Ja, allt man behöver veta egentligen. Sedan är det bara att sätta igång och skriva! För hur det än är måste man ju i vilket fall som helst sätta sig ner och skriva. Där finns inga genvägar.

Kalla mig solmakaren!

Den uppmärksamme läsaren kan konstatera att efter gårdagens inlägg måste jag kallas solmakare. För precis som jag skrev, läser jag just nu Sommarhuset för att få sommaren att dröja sig kvar och för att mota bort höstvindarna. Och vad såg man i dag om inte… S O L E N! Och enligt vad de säger ska solen stanna under veckan.

Jomen. Jag har lyckats. Höstvindar – bort! Sol – kom!

Jädrans skit bara att jag måste lämna tillbaka boken till bibblan på torsdag. Annars hade jag kunnat läsa långsamt, kanske någon rad om dagen bara, för att hålla kvar sommaren här lite till.

Du som har reserverat boken efter mig kanske kan ta på dig uppdraget som solmakare? Please…

Sommarläsning för att mota bort hösten

Just nu läser jag Sommarhuset, i ett litet försök att hålla kvar sommarkänslan här hemma så länge det bara är möjligt. Att sitta under en varm filt och läsa om skärgårdsöar, sol och midsommarfirande gör att höstvindarna utanför fönstret faktiskt känns lite längre bort än tidigare. Lite. Det är bättre än inte alls.

Jo minsann. Det är faktiskt sommar här hemma.

Det skulle kunna vara så

Ja, det skulle kunna vara så att jag har tillbringat de senaste dagarna på Bokmässan, och därför inte har orkat/hunnit blogga. Det skulle ju kunna vara så. Men det är inte så. Tyvärr kommer jag inte iväg till Bokmässan i år. 😦 Det funkar helt enkelt inte bara. Det får bli nästa år i stället.

Däremot har jag fullt sjå med amningsfyllda nätter som tar musten ur mig. Jag är helt galet trött på dagarna efter alldeles för lite sömn. Och som om inte det vore nog fick jag dessutom ut och jaga förrymd häst i natt, kl. 04.00.

Jag har en hel hög böcker som ska recenseras här framöver, bra sådana dessutom! Jag ska bara hitta lite andrum att kunna samla tankarna. Inga hästjakter i natt alltså, tack!

Mums för de minsta av Linda Hallberg

Den här boken inriktar sig på barnmat för barn i åldern 0-3 år, och inleds därför med lite fakta om amning. Den är väldigt grundläggande och innehåller egentligen allt man behöver veta om mat för barn. Det finns t.ex. näringslära – om att äta hälsosamt och få i sig rätt typ av energi, vitaminer och mineraler. Det finns också en magskola och en del om olika slags matallergier. Kort sagt, det mest basic man behöver kunna om mat för små barn (och till viss del även för vuxna).

I slutet av boken finns en massa recept, som jag inte hunnit testa än men som jag definitivt ska prova på. Det finns en hel del lockade här! I den här boken har man valt att dela in recepten efter ålder. Allra först kommer alltså rena puréer för de allra minsta, sedan byggs det på för att i sista delen passa barn från 2 år och uppåt, d.v.s. mer ”hela” rätter som passar även den vuxna.

Jag gillar bokens upplägg, att det är mycket fakta blandat med många recept – och att recepten också lockar till att testas. Däremot kan jag tycka att den ibland blir lite ”livsmedelsverksaktig”. Det känns som om det är råd direkt från Livsmedelsverket, och deras matråd ifrågasätts ju alltmer numera. Oavsett vad man tycker om livsmedelsverket ger den här boken en bra grund att börja med, och därifrån kan man sedan själv ta ställning till vilken mat man vill ge och inte vill ge sina barn.

Den här boken intar en andraplats efter Josses barnmat, så den är väl värd att spana in tycker jag!

Bok från ICA bokförlag.

Mat & näring av Viveka Ljungström och Catharina Hansson

Den här boken är ett samarbete med tidningen Vi Föräldrar, i en serie handböcker om barn.

Boken är från 2000, men jag ska ärligt säga att det känns som om den är bra mycket äldre än så. Både layout och text känns lite gammalt och torrt. Det är en hel del fakta, om allt från amning till hur man börjar med smakportioner till hur man får en bra familjemåltid. Det finns även recept i slutet, indelade efter barnets ålder, ”från puré till pytt”.

Nja, det finns mer intressanta böcker i ämnet än den här. Den funkar bra att skumma igenom för att få en snabb bild av det viktiga, men det är ingen bok jag vill återkomma till för att få inspiration till matlagning. Det finns en hel del nyttig info, men som sagt, det är tråkigt utformat. Den är ok, men inte mer.

Josses barnmat av Josefine Haamer von Hofsten

Det här är helt klart den bästa av de böcker om barnmat jag har läst! Den har bläddrats i flitigt här hemma, och använts!

Boken innehåller en hel massa bra recept, och det påpekas att det inte anges någon ålder just för att man ska våga testa. För precis som hon säger är alla barn olika – det någon gillar tycker en annan inte alls om och tvärtom. Recepten är dessutom tänkta att göras för både vuxna och barn. En stor gryta till de vuxna där man kan salta och så en liten gryta brevid med i stort sett samma ingredienser (utom salt) och så är det bara att mixa maten till den konsistens som passar just ditt barn bäst.

Förutom recept är det en massa bra info som t.ex. konsistensskolan, kryddguide, om matvägrare, om att skapa matro m.m. Allt man kan tänkas vilja veta om att servera den allra första barnmaten.

Jag har som sagt redan testat en del recept och Mini har ätit med stor aptit, särskilt kycklingen med basilika – den är en stor favorit (jag tycker också att den är supergod). Vi har också testat dinkelpannkakorna med kokos (mums för bara oss vuxna då Mini inte kan äta pannkakor riktigt än), dillkyckling, äpple/hallonmos – ja, allt har varit kanongott. Det är också bra att recepten är indelade i t.ex. kyckling, vegetariskt, mellanmål, efterrätt o.s.v. Det gör det enkelt att överblicka.

Själv tycker jag att boken har en snygg layout med lockande bilder, den känns modern och fräsch. T däremot, tycker att den är plottrig och rörig och svår att orka läsa då layoten och färgerna ändras hela tiden. Där ser man vad olika man kan tycka!

Den här boken vill jag varmt rekommendera till alla, oavsett vilken ålder era barn har. Den funkar lika bra för minsta bebisen till tonåringen, och för oss vuxna också. Kolla gärna in sidan Jossesbarnmat för att få veta lite mer.

Enda minus jag kan komma på är att jag har lånat boken på bibblan och någon elak människa (grrr…) har reserverat boken och tvingar mig att lämna tillbaka den så tidigt. Den här boken vill jag ju ha här hemma alltid…

Smakstart – om småbarn, föräldrar och mat av Lena Jordebro och Karin Alfredsson

Den här boken har både sin bra och dåliga delar. Det är definitivt en bok som är bra att börja med, just för att den ger rätt så bra tankeställningar inför hela begreppet mat.

I boken finns flera kapitel med intervjuer av föräldrar från andra länder, som nu bor i Sverige. Det är superintressant att få läsa hur olika tänket är vad gäller barns mat i olika länder. Det som vi i Sverige säger är ett måste eller ett no no, kan vara precis tvärtom i ett annat land. Vad som är rätt eller fel kan nog ingen säga egentligen. Bara att vi gör olika.

Det är också intressant att läsa om det här med sötsaker, och det är ett intressant reportage från en förskola som har jobbat med att inte servera sådant. Jag har läst många diskussionstrådar på diverse forum där föräldrar på fullt allvar tycker att det är barnmisshandel om inte förskolorna får servera glass när barnen fyller år. Därför är det oerhört skönt och befriande att läsa hur förskolan som nämns i boken jobbar. Det behöver inte vara pekpinnar eller tråkigt med bra mat, snarare tvärtom. Och det är härligt att läsa hur de serverar maten och hur den presenteras för banen. Om att lära sig goda matvanor redan från början.

Det enda som är minus med den här boken är att det inte finns så många recept. Det finns så klart några recept, men de känns rätt få och det är inte många som lockar mig att testa. Och det är ju lite synd, när resten av boken andas så mycket bra matglädje.

Så sammanfattningsvis – mycket intressant läsning och en hel del tankeställare, men få recept som man vill testa på själv.

Tema barnmatsböcker

Nästa vecka kommer det att bli tema barnmatsböcker här. Jag har läst några böcker i ämnet och tänkte sammanställa vad jag tycker om dem. Det blir både lite ris och ros bland de böcker jag har läst.

Mitt första bokmässebesök

Mitt första bokmässebesök var för bara några år sedan, då jag fick chansen att åka dit via jobbet med några kollegor. Mina tidigare minnen av själva mässhallen bestod i besök på Gothenburg Scandinavian Horse Show. Då var mässhallen fylld med hästsaker. När jag skulle försöka föreställa mig samma mässhall, fast nu fylld med böcker var det svårt att tänka sig. Kan man verkligen fylla denna stora mässhall med bara böcker?

Det skulle visa sig gå alldeles utmärkt. Jag behövde bara stoppa in näsan innanför dörrarna för att inse att hela mässhallen var fylld till bristningsgränsen med böcker. Jag kände mig nästan som ett barn på julafton – förväntansfull och ivrig inför vad som väntade. Jag riktigt längtade efter att få ge mig in i mängden av böcker och människor, och bara insupa hela atmosfären. När vi hade bestämt tid och träffpunkt för återsamling delade vi på oss och sedan var det dags att äntligen få kasta sig in bland alla böcker och andra bokentusiaster i mässhallen.

Till en början kändes allt nästan lite överväldigande. Det var så mycket att se och att ta in. Man ville vara på alla ställen samtidigt. Var skulle man börja? Och så mitt bland alla dessa vindlande bokrader dök diverse kända författaransikten upp. Det var svårt att vänja sig. Nämen, är inte det Björn Ranelid? Och titta, titta men där står ju Martina Haag. Och där sitter Jan Guillou och blir intervjuad. Men vem är det som står där och signerar? Alla författare kände man inte igen till utseendet, men fick man namnet på en bok de har skrivit insåg man att jaha, är det han…

Dagen försvann snabbt med bokletande, jämförande av priser, bläddrande, sniffande (nya böcker luktar ju så gott!) inköp och författarspotting. Tiden fullkomligt flög iväg, och min kollega och jag var ständigt försenade till våra återträffar och kom alltid småspringandes med andan i halsen till de andra som väntade på oss. Det var lätt att glömma bort tiden när man stod där med näsan i en bok.

Efter en hel dag på bokmässan var man rätt mör, såväl i kropp som i huvud. Huvudet surrade av trötthet, fötterna värkte ilsket, benen kändes nästan mjölksyriga och armarna meterlånga efter bärande av bokfyndiga, överfulla kassar. Men den allra sista timmen av vårt besök var det bara att lägga in ännu en växel för då väntade dagens höjdpunkt! Efter att enbart ha köpt böcker till jobbet fick vi en timme i slutet att använda till egen shopping. Vi samlade ihop våra sista krafter och gav oss återigen in i myllret, för att fynda de där böckerna vi hade kastat längtansfulla blickar efter under dagen. Ett sista varv runt mässhallen och ännu fler fulla bokkassar, innan det slutligen var dags för hemfärd.

Mitt första bokmässebesök gav en obotlig mersmak och det har blivit flera återbesök sedan dess. Och det är samma sak varje gång – den där allra första stunden när man har kommit dit är speciell. Stunden när man kommer innanför dörrarna, insuper hela atmosfären, tar ett djupt andetag och sedan beger sig in bland folkhavet. Det är lika mäktigt varje gång. Det går inte att förneka – jag har blivit bokmässebiten.

Detta är ett inlägg i en bloggstafett tillägnad Bok- och biblioteksmässan i Göteborg där följande bloggar deltar:

enligt O, Pocketlover, Böcker x 3, Bokmalen, Fiktiviteter, Skrivarmamma, och dagarna går…, Boktok 73, Bokbabbel, Marias Bokliv, Lyrans Noblesser, Bokbaren, the Book Pond, Unga Vuxna, Paperback Lover, Olika sidor, Vägen till utgivning ,  *malins bokblogg*,  Dantes Bibliotek,  En full bokhylla är en rikedom, I min bokhylla, Hannas Hörna, Word up, Anjo, Om böcker som jag hunnit läsa, You’re no different to me

I dag drar det igång!

Kolla in alla deltagares bidrag i dagens bokbloggsstafett till Bokmässans ära.

00.01 enligt O
01.00 Pocketlover
02.00 Metta på Böcker x 3
03.00 Bokmalen
04.00 Fiktiviteter
05.00 Skrivarmamma
06.00 och dagarna går…
07.00 Boktok 73
08.00 Bokbabbel
09.00 Marias Bokliv
10.00 Lyrans Noblesser
11.00 Ingrid på Bokbaren
12.00 the Book Pond
13.00 Unga Vuxna
14.00 Paperback Lover
15.00 Olika sidor
16.00 Vägen till utgivning
16.30 *malins bokblogg*
17.00 Therese på Dantes Bibliotek
18.00 En full bokhylla är en rikedom
19.00 I min bokhylla
20.00 Hannas Hörna
21.00 Word up, Anjo
22.00 Om böcker som jag hunnit läsa
23.00 You’re no different to me
23.59 enligt O

Den stora bokutrensningen

Jag har ju pratat om att jag ska rensa ut bland mina böcker här hemma. Sortera ut en del som jag ska skänka bort. Förra veckan tog jag äntligen tag i det projektet.

Jag drog ut alla flyttkartonger med böcker och lyfte helt enkelt ut alla böcker på golvet för att få bättre överblick. Jag tog fram en flyttkartong där jag skulle lägga alla ratade böcker. Och sedan var det bara att hugga in!

Mini låg på en filt i samma rum och lekte i sitt babygym, och det här är vad hon hörde från sin mamma under tiden bokrensningen pågick:

• Åh, men det är ju den här boken! Den måste jag behålla.
• Åh, men den boken fick jag ju av X när jag fyllde år! Den måste jag behålla.
• Åh, men de här böckerna älskade jag ju när jag var tonåring! De måste jag behålla.
• Åh, den här har jag ju inte ens läst! Den måste jag behålla.
• Åh, men det här är ju en klassiker! Den måste jag behålla.
• Åh, den här boken tycker jag så himla mycket om! Den måste jag behålla.

Ja, ni förstår redan nu va? Det blev inte så där värst många böcker i den där att-skänka-lådan som jag ställde fram. Efter några timmars åh-ande åt alla älsklingar som dök upp från kartongerna insåg jag att jag är alldeles för blödig. Meningen var ju att jag skulle rensa ut bland böckerna, inte sitta och krama dem och överösa dem med kärleksförklaringar.

Nä, efter första dagens misslyckade rensning fick jag ta mig en funderare på vilka böcker jag verkligen skulle behålla. Sedan tog jag en ny runda bland böckerna och då gick det faktiskt mycket bättre. En helt överfull flyttkartong som ska skänkas – det är väl ett rätt ok resultat?

Men en sak slog mig under rensandet – jag har mycket lättare att göra mig av med nya böcker än gamla böcker. Jag har skänkt en hel massa nya böcker under det här året till olika personer, utan att egentligen tycka att det har varit det minsta jobbigt. Det har inte handlat om böcker som jag har tyckt varit dåliga, snarare tvärtom. Jag har velat att andra ska få chansen att läsa dem helt enkelt.

Hur som helst ska jag i alla fall nöja mig med rensandet för ett tag. Nu ska jag skänka bort den här lådan och sedan får vi se om jag kan göra en andra koll av de kvarvarande lådorna lite senare. Det är fortfarande många, många flyttkartonger med böcker kvar här hemma, så jag behöver inte oroa mig för att vara boklös. Nu lyckades jag ju dessutom organisera upp bland dem så att jag numera har en hel flyttkartong med bara olästa böcker att plocka bland. Jag är inte direkt boklös…

Överenskommelser av Simona Ahrnstedt

På den här bokens omslag står det en hel massa översvallande positiva kommentarer om boken. När jag läste dessa tänkte jag att ok, men sååå bra kan den väl inte vara? Men jo! Den är så bra. Jag fullkomligt slukade den!

Boken utspelar sig i Sverige i slutet på 1800-talet och i fokus är kärleksparet Seth och Beatrice. Hon är föräldralös och bor hos sin fabror och hans fru samt deras två barn Edvard och Sofia. Beatrice får följa med familjen på diverse tillställningar, som t.ex. opera och bal. Och det är just på operan som hon första gången möter Seth, den omåttligt snygga kvinnokarlen som är känd för att just sina kvinnor. Beatrice är inte rädd för att säga vad hon tycker och vill definitivt inte enbart vara till för att behaga en man eller ställas under hans intelligens. Hennes sätt fascinerar Seth och ganska snart är de båda lika förälskade. Men, ett förhållande mellan dem är en omöjlighet. Det finns andra planer för Beatrice, och det finns många krafter som gör allt de kan för att hålla de båda älskande ifrån varandra.

Ja, det här är romantik så det bara ångar om det! Det är så oerhört snyggt skildrat och så uppslukande läsning att jag satt fast med boken tills den blev utläst. Det här är en sådan där bok där man som läsare vet allt som händer, medan de stackars huvudpersonerna går omkring ovetandes och undrandes. Flera gånger hade jag lust att hoppa in i boken och ställa saker och ting tillrätta, räta ut alla missförstånd och hjälpa Beatrice och Seth. För ibland är det så frustrerande att de liksom aldrig lyckas få till det. Det är så många som vill sabba för dem, förhindra och förstöra.

Läs den, är mitt tips. Det här är perfekt höstläsning, utan tvekan. En soffa, en varm filt, en kopp varm choklad, några tända ljus och så lite (läs mycket) romantik på det. Och sedan kan det höststorma utanför fönstret bäst det vill!

Hört på bibblan

Förra gången jag var på bibblan satte jag mig en stund och läste lite tidningar också. Från där jag satt gick det liksom inte att undgå att höra vad bibliotekarierna pratade om. Den ena bibliotekarien pratade om att det var ett väldigt tryck på Carin Gerhardsens böcker nu. De var ständigt reserverade och utlånade. Den andra bibliotekarien berättade då att häromdagen när en tjej kom för att hämta sitt reserverade ex fanns det inte där. Någon annan hade helt enkelt tagit boken. Om denna någon hade lånat boken eller helt enkelt snott den visste de däremot inte.

Och då började jag fundera lite. Jag reserverar en himlans massa böcker, för det verkar alltid vara så att just de böcker jag vill ha redan är utlånade.Jag vet inte hur andra bibliotek gör, men på mitt har de en hylla där de reserverade böckerna ställs och så får man själv gå och leta upp boken, efter ett löpnummer som man har fått via mail. Själv glömmer jag alltid det där förbaskade numret så jag får helt enkelt skumma igenom alla titlar för att hitta just min bok. Jag har alltid trott att en reserverad bok är just reserverad, att om jag skulle ta någon annans reserverade bok skulle utlåningsdatorn säga ifrån och inte tillåta att jag lånade den. Men så kanske det inte är?

För grejen är att varje gång jag står där vid hyllan och letar efter just mina böcker, ja då ser jag ju en massa andra intressanta böcker. Kanske t.o.m. sådana som jag står i kö för, men kanske är nummer 9 i kön eller så. Och om man är lite oärlig skulle man ju helt enkelt bara kunna ta de böcker man vill ha därifrån? Oftast är det ju just de mest populära eller nyaste böckerna som står i den hyllan.

Hur som helst skulle jag aldrig kunna med att ta någon annans reserverade bok. Och om någon skulle få för sig att ta någon av mina skulle jag bli skitsur. Fy vad dålig stil!

Och på tal om Carin Gerharssen har jag aldrig läst någon av hennes böcker, men det kanske man skulle göra?

Bokbloggsstafett

Jag har brottats med fegisen i mig, och T hjälpte till med att få den att förlora. Han gav mig en knuff så jag till slut vågade ställa upp.

Jag har nämligen anmält mig till Enligt O:s bokbloggsstafett till bokmässans ära. På fredag är det dags och min tid att publicera mitt bidrag blir kl. 16.30.

Och här kommer prestationsångesten in. Big time. Men, men. Någon gång måste man ju våga göra något åt den där fegisen som hänger ihop med den där prestationsångesten. De är bästa kompisar sedan länge men nu är det nog dags att bryta den vänskapen.