Jag är väldigt förtjust i att läsa förord/efterord eftersom det kan berätta en del om bakgrunden till boken. I den här boken skriver Caroline Twamley i efterordet att hon fick inspiration till berättelsen genom en tidningsartikel som hon läste. Där berättades hur de hade funnit 800 nedgrävda barnlik på en tomt där det tidigare funnits ett hem för unga, ogifta gravida kvinnor. Vilken fruktansvärd historia som denna plats måste besitta. Boken handlar inte om exakt detta, men hon använde det som inspiration till sin berättelse.
”Irland, 1960. Hunger och smuts är sextonåriga Colleens ständiga följeslagare och bara den unge Billy kan få henne att glömma misären. När Colleen blir gravid är skammen så stor att den överskuggar både faderns alkoholproblem och hans misshandel av henne och modern. Colleen skickas till ett kloster som tar emot ogifta, gravida kvinnor. Vistelsen med nunnorna visar sig dock vara ännu värre än det liv hon just lämnat.
Sextio år senare är Irland drömresmålet för nyskilda Inga. Hon har tidigare alltid förlitat sig på sin make men under resan till den gröna ön växer hennes självförtroende sakta men säkert, inte minst tack vare de vänner som hon möter längs vägen.
Samtidigt i Sverige sörjer Malin sin bortgångna mamma. Under en vindsröjning inför försäljningen av barndomshemmet hittar hon oväntat ett brev vars innehåll vänder upp och ner på hennes tillvaro.”
Boken är upplagd på det där klassiska sättet man ofta finner i historiska romaner, där dåtida och nutida berättelser knyts samman mot slutet. Jag tycker väldigt mycket om det berättarperspektivet.
Det här är en ofta sorglig och gripande berättelse men vi bjuds också på en hoppfullhet. Jag tyckte om det nutida perspektivet om att våga leva sitt eget liv, att gå sin egen väg och stå upp för sina egna beslut. Jag hejade så på Inga, att hon skulle våga stå fast vid sitt beslut och äntligen våga ta för sig av livet.
Jag har läst flera böcker av Caroline Twamley och tycker att hon är så skicklig på att måla fram en så fin känsla i sina böcker. Jag kan verkligen rekommendera den här boken om man gillar historiska romaner, Irland och med fokus på kvinnohistoria.