Grilla på riktigt! av Per Ehrlund


Förra året grillade vi riktigt mycket, ofta även på vardagskvällar efter jobbet. Eller ja, efter att ha läst den här boken inser jag att vi inte alls har grillat utan snarare bara värmt mat. Det finns visst olika nivåer av grillning, och vi har mycket att lära där. Och när jag säger vi menar jag egentligen min man, för ärligt talat är det alltid han som sköter grillen. Han gillar eld, det gör inte jag, och han haffade den här boken så fort han fick syn på den. Jag misstänker att han är rätt sugen på att testa en hel del tips från den här boken.

Den här boken innehåller så klart recept, men i recepten står det förutom matingredienser även grillmetod, temperatur i grillen samt vilken ved som ska användas (t.ex. rökved whiskyflis). Den inleds också med att gå igenom olika typer av grillar (kol/el/gasol osv) och hur de fungerar. Det här är verkligen grillnörderi på högsta nivå. Hur kul som helst! 

Och så är det ju det där med typ av recept. Jag äter ju inte rött kött och när vi grillar blir det kyckling, halloumi och grönsaker. Visst finns det en hel del även för mig även om man nog får ut mest av boken om man är allätare. Och som vanligt saknar jag en förteckning över recepten i kategori. Det finns ett register efter bokstavsordning i slutet men personligen gillar jag när det är uppställt efter t.ex. nöt, fågel, vegetariskt, tillbehör osv. Det underlättar när jag snabbt vill kolla upp vad jag kan göra av bokens recept. I dag är vi ju faktiskt rätt många som har dragit ner på ätandet av rött kött. 

Nu har vi inte startat grillsäsongen än pga det kalla vädret, även om jag inser efter att ha läst den här boken att grillning inte alls behöver vara endast en sommarsyssla. Vi har inte heller bestämt oss om vi ska fortsätta med kolgrill eller om vi ska köpa gasolgrill eller om vi ska köra en kombination av bägge? Hur som helst är jag väldigt sugen på att testa det här med rökved och att faktiskt testa på att grilla på riktigt i år.

Rec.ex från Bokförlaget Semic

Annonser

Sömnrevolutionen av Arianna Huffington

 

Jag upptäckte att jag missat att recensera den här boken, så här kommer den. Den här boken uppmärksammade jag av en enda orsak – jag är småbarnsförälder och boken handlar om sömn. Behövs mer förklaring än så? 🙂 Att sova är det absolut bästa jag vet numera, vilket jag konstigt nog inte alls tyckte innan jag fick barn. Då var sömn något man bara gjorde, utan att direkt tänka på. Numera drömmer jag om att få sova – långa, lata sovmorgnar på helgerna. Men det blir inte så mycket med det. Båda våra barn har varit riktigt morgonpigga och Lilleman har vaknat vid femsnåret fram till för bara någon månad sedan. För oss är numera sju en härlig sovmorgon…

Men jag är inte ensam om att inte få sova tillräckligt, vilket den här boken vittnar om. Jag måste erkänna att jag blev lite rädd när jag började läsa för det fanns mycket fakta om just sömnbrist, hur många som lider av det och som sedan ger sig ut i världen i t.ex. bil och orsakar olyckor. I början var det mycket statistik om vad sömnlöshet kan ställa till med, vilka konsekvenser för omvärlden det kan bli. Jag blev uppriktigt rädd. Nu är ju den här boken baserad på mycket statistik från USA, men det borde stämma rätt väl överens med Sverige med tanke på hur lika vi ändå lever. Stressar på jobbet, mycket att göra, svårt att stänga av på kvällen, sover dåligt = trött och har sömnbrist. Det är nog inte bara småbarnsföräldrar som lider av sömnbrist i vårt moderna samhälle.

Den här boken presenterar inte bara skräckstatistisk, det finns också en hel del konkreta förslag på hur man kan förändra och förbättra sömnen. En viktig sak hon nämner är att vi måste tänka annorlunda kring sömn. Numera är sömn något som bortprioriteras och en del använder det nästan som en maktstatus att säga att man är så upptagen att man inte har tid att sova. Hon tar upp amerikanska presidenter och andra högt uppsatta politiker som exempel. I stället borde vi se sömnen som något naturligt och som är ett måste för att orka prestera på topp. Författaren själv försöker vara ett föredöme genom att lägga sig på soffan på kontoret och sova middag en stund varje dag. Förut drog hon ner persiennerna, men så kom hon på att hon måste visa personalen att även hon vilar, så numera sover hon med full insyn till kontoret. För det där med att sova en stund mitt på dagen är en av sakerna som nämns som något bra att göra. På hennes jobb har de t.o.m. infört vilorum där personalen kan lägga sig att sova en stund. De uppmuntras att göra det, för studier har visat att det gör att man faktiskt jobbar och presterar bättre. Det här var den saken jag gillade mest med boken. Jag älskar att sova en stund efter lunchen och upplever att jag blir mycket piggare och mer kreativ när jag kan ta min tupplur. Det känns skönt att veta att forskningen ger mig rätt där. 

Det här är en väldigt intressant och nyttig bok. Sömn, eller rättare sagt bristen på den, är något som drabbar hela samhället. Det borde inte vara status att man bara sover några få timmar på natten, det borde i stället vara status att man våga säga att man prioriterar sömnen.

Ett recex härifrån.

En nästan sann historia av Mattias Edvardsson


Hösten 1996 flyttade jag till Lund för att plugga arkeologi. Jag blev kvar där i 2,5 år innan jag, efter en termin i Spanien, valde att trots allt läsa till lärare i Växjö. Minnena från Lund är att det var mycket av det klassiska studentlivet med besök på nationerna under helgerna, korridorsfester och så framför allt – en massa, massa pluggande. Det var en härlig tid. Inte visst jag att det begicks ett mord bland studenterna i Lund vid samma tid…

Eller ja, inte på riktigt. Den här boken utspelar sig nämligen i just Lund, med början höstterminen 1996. Vi får lära känna studenter som går en skrivarutbildning och hur de kommer i kontakt med den kände författaren Leo Stark. Zackarias Levin är en av dem, och när han 12 år senare får sparken på sitt tidningsjobb i Stockholm flyttar han hem till mamma i Skåne för att skriva en bok. Under hans studietid försvann Leo Stark spårlöst och en av vännerna dömdes för mord. Zackarias ser sin chans att skriva en bästsäljande bok om vad som egentligen hände och söker upp sina gamla vänner för att få deras version.

Det är alltså en bok i boken. Vartannat kapitel är nutid om hur Zackarias träffar sina gamla vänner och försöker nysta i vad som egentligen hände, och vartannat kapitel är boken han skriver. Men frågan uppkommer flera gånger huruvida man kan lita på sitt minne, vem som minns rätt och om det är ok att justera sanningen något?

Jag gillade den här boken från första stund. Jag gillar det träffsäkra och mycket personliga språket och jag gillar själva idén med en bok i boken. Och jag fullkomligt älskar hur det finns citat av karaktärerna på baksidan av boken, som om de är verkliga personer och allt hänt i verkligheten. Det bidrar med stämningen i boken.

Om man har pluggat i Lund blir det så klart lite extra intressant. Jag genomgick en slags minneskavalkad av att läsa boken och minns de miljöer, dofter och personer som jag själv upplevde under min tid i Lund. Det är en både intressant och spännande bok för man kan inte låta bli att själv undra vad som hände med Leo Stark? Blev han mördad? Och i så fall av vem? Och det där med sanningen är intressant – för kan man lita på att alla alltid minns rätt, eller att man själv gör det? Det är en väldigt välskriven och läsvärd bok som jag varmt rekommenderar vidare.

Lär mer om boken här.