Väck mig när det är över av Anne-Lie Högberg

Jag är väldigt förtjust i att läsa kvinnliga svenska författare, särskilt när de skildrar vardagsliv, familj och relationer. Det är något med igenkänningen som jag gillar, nästan som att få kika in hemma hos andra familjer. Familjer som skulle kunna vara ens grannar. Egentligen visste jag inte så mycket om den här boken när jag reserverade den, men på omslaget finns fina hyllningar och det kändes som en bok som jag skulle gilla.

Den främsta huvudpersonen i boken är Agnes och det är runt henne och hennes familj storyn kretsar. Hon har två barn och är separerad från deras pappa, en skilsmässa som berodde på hans otrohet och det är ett svek som sitter djupt i henne. Efteråt träffade hon Tobias och nu bor de tillsammans i ett hus med alla barnen. Hans förra fru dog i cancer och när även Agnes drabbas av cancer tänker hon först och främst på hur han ska reagera. 

Mitt i rädslan över knölen i bröstet har hon fullt med hennes och Tobias tonårsdöttrar som ständigt bråkar och som får henne att undra om det var rätt beslut av Tobias och henne att slå ihop sina familjer och bo ihop. Dessutom får hon veta saker om sin höggravida syster Cissi som gör att de blir riktiga ovänner. 

Det är en bok om relationer – familj, syster och kärlek. Man får följa både Agnes och Cissi i deras vardag och hur de tänker om allt som händer. Nu är det här tydligen en fristående fortsättning av hennes förra bok och det var synd att jag inte visste det för då hade jag läst dem i rätt ordning. För jag tycker väldigt mycket om den här boken. Det är en lättläst, mysig och berörande bok som lockar fram en del tårar mot slutet. Det är ingen snyfthistoria i sig, det är mer att den väcker känslor. Sedan är jag ju i och för sig en rätt lättrörd person. 

Jag vill verkligen rekommendera den här boken. Jag kommer definitivt hålla utkik efter nya böcker av Anne-Lie Högberg. Och frågan är ju om det funkar att läsa första delen nu i efterhand? Någon som läst och kan tipsa?