Så har jag läst ut tionde boken om arkeologen Ruth Galloway. Jag tycker det blir allt svårare att bedöma varje bok individuellt eftersom det är så tydligt att det är en serie. Vissa saker från förra boken får klarhet i den här medan nya frågor väcks under läsningen. Det är en grymt bra serie det här. Jag älskar att få återse alla karaktärer som känns som vänner vid det här laget. Och jag älskar att få läsa om arkeologi invävt med spänning.
I den här delen får Ruth åka till Italien där hon återigen får stå framför en filmkamera. Och en jordbävning får Nelson att komma rusande för att se att hon och Kate är ok. Och mitt i allt sker ett mord. Ja, det är som det brukar vara i Ruths värld. Och den stora frågan hela boken igenom, snarare genom serien, är om det någonsin ska bli de två?
Arkeologi och mord, kärlek och vänskap, familj och relationer. Jag älskar precis allt med den här serien. Visst suckar jag fortfarande åt Ruths viktnoja och att hon så tydligt ställs mot den vackra Michelle, men det där verkar tyvärr vara ett bestående inslag.
Det här är en spännande och välskriven serie som man bara inte får missa. Jag som annars undviker deckare tycker väldigt mycket om den här eftersom den är väldigt ”snäll” och för att den också har en del historiska inslag tack vare arkeologin. Nu längtar jag redan efter nästa del!
Upptäckte bara för någon dag sedan att det har kommit en till och att den släpps på svenska i september 🙂
Jag orkade inte vänta till i höst så det blev på engelska den här gången. 😊