Niceville av Kathryn Stockett

Jag har ju redan hintat en hel del vad jag tyckte om den här boken. Den här boken är en riktig läsupplevelse – spännande, intressant och engagerande. Historiska fakta och personer blandas med fiktiva karaktärer och en story som skulle kunna vara hämtad direkt ur verkligheten. Det är precis min typ av bok. Jag gillar när man sätter en fiktiv story inom verkliga ramar. Att få läsa en bra berättad story samtidigt som man också lär sig något om vår historia.

Bokens handling berättas av tre olika personer: Skeeter, Aibileen och Minny. Skeeter drömmer inte om äktenskap som sig bör i hennes ålder – hon drömmer i stället om att en dag bli författare. Hon lyckas få jobb som krönikör på en lokal tidning, men problemet är att hon ska låtsas vara en person som ska svara på frågor om hushållsarbete. Eftersom hon inte vet ett dugg om det ämnet frågar hon en av sina bästa väninnor om hon får ta hjälp av hennes hemhjälp Aibileen. Aibileen är uppvuxen med att vara hemhjälp hos rika vita familjer, att uppfostra deras barn och senare se samma barn som har älskat och älskats bli lika mycket rasister som sina föräldrar. Något som smärtar, så klart.

Miss Skeeter tar kontakt med en förläggare i New York som går med på att ge henne en chans om hon kommer med ett intressant projekt som berör. När hon kommer på att hon kan skriva en bok med berättelser om och av alla de hemhjälper som finns i hennes hemstad Jackson, får hon ett ja till svar. Efter en hel del funderande tackar Aibileen ja till att medverka med sin historia. Men det är ett farligt arbete. Om de avslöjas kan Aibileen bli dödad och de måste träffas i smyg om kvällarna. Det är svårt att få andra hemhjälper att berätta sin historia, men sakta och säkert kommer den ena efter den andra. Alla är rädda men alla vill ha en förändring och känner ansvar att delta i den. Men ännu en oro finns – om boken publiceras och blir läst, kommer de vita familjerna känna igen sig i berättelserna och vad händer då med alla hemhjälperna?

Även om boken behandlar ett ganska stort och ofta mörkt ämne är det en feel good-bok. Det finns så mycket kärlek, vänskap och mod i storyn. Det är en stark inblick i hur det var att vara kvinna på 60-talet i den amerikanska södern.

Det jag gillar allra bäst med den här boken är de färgstarka karaktärerna och deras naturliga plats både i storyn och i den verkliga historien. Hela boken är full av historiska referenser, och de får en helt annan innebörd när man får se dem i sin rätta kontext. Personer som t.ex. Martin Luther King och hans tal, Rosa Parks och hennes protest mot raslagarna. Lagar som känns så främmande att läsa om, särskilt när man tänker på att det faktiskt inte var så länge sedan det här hände. Och det här med kvinnans plats i hemmet, med äktenskap som största prioritet. Det finns en mängd historiska fakta i den här boken som får en att reagera. Och det bidrar till läsupplevelsen.

Jag kan inte förstå att det tog mig emot att börja läsa boken, att den låg här hemma så länge innan jag tog tag i den. Jag skulle lätt ha kunnat missa den här boken. Det är tack vare hypen kring den, att den har blivit så lovprisad överallt, som jag tog mig an att läsa den. Och det är jag tacksam för nu. Nästa steg blir att se filmatiseringen av den också. Den är säkert inte lika bra som boken, men jag är ändå nyfiken på hur de har lyckats med karaktärerna och stämningen.

En bok som jag rekommenderar att läsa. Läs mer här.